Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

Arbetets art: KandidatuppsatsProgram/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatalhälsa ? Examensarbete I/ OM 1630.

Vår studie baseras på en kvalitativ undersökning. Syftet är att ta reda på indiska ungdomarserfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa utifrån sexualundervisning som den indiskaicke-statliga organisationen (NGO) MAMTA implementerat. Detta då sexualundervisninginte är en del av utbildningsväsendet i Indien. Vi vill även undersöka hur lärare på en skolaoch hur professionella på MAMTA resonerar kring samma ämne. De metoder vi använder förvår datainsamling är fokusgrupper med ungdomar och enskilda intervjuer med deprofessionella på MAMTA och lärare på skolan.

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.

The aim of the thesis was to identify whether, and if so how, aspects of sexual health (reproductive health and cohabitation) are compiled in the National Quality Register and identify reasons for this. A quantitative method has been applied to go through the registers annual reports. In the first part of the thesis, the registers annual reports was mapped with the help of a checklist designed through World Health Organizations (WHO) definition of sexual health. In the second part, a questionnaire was sent to those responsible for each register to find reasons to why and how sexual health is included in the National Quality Registers. The result shows that sexual health is not usually included in the register data, although the survey showed that most registers brought up aspects that could affect the current target group's sexual health.

The aim of this thesis is to explain what actions Sweden and the international communities have been taking in terms of sexual and reproductive health and rights (SRHR) in order to realize the Programme of Action from the International Conference on Population and Development in Cairo 1994. In a theoretical perspective, donor countries and multilateral organizations are seen as interacting actors involved in global development cooperation. Through applying a human rights approach I will show shortages in terms of supplies to contraception, international agreement on the issue of safe abortions and a new era that comes with new rules for aid and development cooperation. In addition, for human rights to be realized there is the feature of accountability. Without accountability, SRHR cannot be fully respected, guaranteed and protected.

Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården.

The aim of this study is to investigate ex-Jehovah's witnesses' experiences with accessibility in relation to sexual and reproductive health. The purpose is to build on the understanding of how closed Christian communities view the power over their own bodies in relation to sexual and reproductive health and rights (SRHR). The results are examined and analyzed through Foucault's ideas about power. The thesis is built upon an exploratory point of view, where the focus is to examine the experiences of former Jehovah's witnesses. The theoretical framework assumes that there are different types of power relations, specifically in the form of biopower, disciplinary power and governmentality. Through semi-structured interviews, six former members have been interviewed. The results indicate the complex relation between Jehovah's witnesses and several forms of power.

Sjuksköterskors och vårdpersonals bemötande och förhållningssätt till kvinnor i enabortsituation - en litteraturstudieEva-Lena AnderssonJoanna LarssonBakgrund: Abort är ett kontroversiellt och laddat ämne. Kvinnor som söker vårdför abort befinner sig i en utsatt och sårbar position. Reproduktiv hälsa, vilketabort är en del av, är en viktig rätt för kvinnor världen över som nekas på mångahåll. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskors och övrigvårdpersonals bemötande och förhållningssätt till kvinnor som söker vård förabort. Metod: Studien är en litteraturstudie med innehållsanalys sominspirationskälla.

Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information.

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra.

Syfte: Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieungdomar ser på ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes för att undersöka könsskillnader i ansvarstagande hos gymnasieungdomar över 18 år. 102 enkäter delades ut med jämn fördelning mellan könen. Enkäten bestod av en öppen fråga samt fem slutna frågor med kommentarsfält. Chi-två-test användes för att undersöka signifikansen (p<0.05) mellan könen.Resultat: Det fanns inte någon signifikans mellan unga kvinnor och män avseende ansvarstagande. Däremot kunde en skillnad mellan könen ses när det gäller kännedom om olika preventivmedel, vart man hämtar information om preventivmedel samt varför preventivmedel används.

Ett holistiskt synsätt är en förutsättning för god vård. För att se hela människan är detnödvändigt att känna personen framför sig. Lesbiska och bisexuella kvinnor upplever ilägre utsträckning än andra att de är nöjda med sjukvården de får. Det är främstheteronormativt bemötande och kunskap som de uppger vara ett av de största problemen.Genom att förutsättas vara heterosexuella blir de tvungna att aktivt ?komma ut? införvårdgivaren eller riskera att få sämre vård än vad de annars skulle kunna få.