I detta tvärvetenskapliga arbete studeras från den matematiska sidan tre klassiska populationsmodeller: Malthus tillväxtmodell, Verhulsts logistiska modell och Lotka-Volterras jägarebytesmodell. De klassiska modellerna jämförs med stokastiska. De stokastiska modeller som studeras är födelsedödsprocesser och deras diffusionsapproximation. Jämförelse görs med medelvärdesbildade simuleringar.Det krävs många simuleringar för att kunna genomföra jämförelserna. Dessa simuleringar måste utföras i datormiljö och det är här den datalogiska aspekten av arbetet kommer in.

Adapting the concept of the ?popular cultural memory? and its necessary ?context knowledge? established by Karin Kukkonen, this bachelor thesis seeks to examine how this memory is ?at work? and expresses itself in contemporary fiction, by doing an intertextual reading of the swedish author Amanda Svensson's debut Hey Dolly. Within the intertextual structures of Hey Dolly the reader encounters allusions and references that address almost everything from contemporary popular culture to established authors in the swedish canon, mainly as means for the characters to help them express their emotions and thoughts, by ?choosing? from already available content of popular culture to use and modify. The intertextuality alluding to the popular cultural memory does at the same time address the concept of the ideal reader throughout the novel.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns Representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Grief research generally demonstrates that children and teenagers who have lost a parent in suiciderisk developing severe psychological and physical morbidity, as well as social disabilities, in adultlife as a result of traumatic aspects of the death and complicated grief reactions. The youngbereaved also run a highly increased risk of developing suicidal behaviour or to commit suicidethemselves. Despite these alarming reports, the research field is poorly explored and studies thattake an interest in the long-term consequences and the subjective experiences of the bereavedyoungsters are lacking. A qualitative study using narrative methods has been carried out toexamine the experiences of four young women, who during adolescence lost a father in suicide.The study specifically focuses on the grief process, the short- and long-term consequences, and theneed for social support in relation to family, extended network and society. The study reveals thatthe women?s traumatic loss has shattered their basic assumptions about the world as a safe andmeaningful place.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ?VD har ordet?.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ?arena?.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ?VD har ordet? konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess Representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter.Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.