Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och Repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas Repertoar.Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna.

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande Repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer Repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna Repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare.

Detta är ett konstnärligt arbete i vilket jag fokuserar på min tekniska utveckling på mitt instrument, marimba. Mitt syfte är att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad på tekniska problem jag har stött på i den Repertoar jag för tillfället spelar. Mina frågeställningar är: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begränsningar genom att bryta ut dem ur den Repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag själv är tvungen att identifiera mina tekniska begränsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara väldigt användbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

Syftet med studien var att ta reda på lärares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lärares Repertoarer och utvecklingen gällande teknik och media. Bakgrunden till detta är några av reaktionerna från de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen på lärarutbildningen, där min egen Repertoar sammanfallit med elevernas och därför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.    Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt åtta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och därefter följde fyra intervjuer vars frågor baserades på kärnkategorin, uppdatering. I den sista, teoretiserande delen användes en intervjuperson i ett försök att bekräfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kärnkategori: lärarens uppdaterande av ny media och teknik.

 SammanfattningDenna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förståelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nämligen organisering, Repertoar, ledarskap och marknadsföring. Frågeställningen som ska besvaras är:Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lägga grunden för en konsert?Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) på vilken uppsatsen vilar. Deras ställningstaganden förstärks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning.I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer från kyrklig körverksamhet och fyra kommer från verksamhet inom fristående körer.

The purpose of the study was to investigate, using data from the sacerdotal culture, t h espouses of five priests. The main questions were: How does the priestly calling affect thespouse? Do the spouses involve themselves with voluntary work? Do the spouses feel thecongregation have expectations? Do the female and male answers differ?The sacerdotal culture has consisted of several elements. The main element is the priest?scalling for his work.

Denna uppsats handlar om lärare som har kommit till Sverige i vuxen ålder, utbildat sig här och är yrkesverksamma instrumentallärare i musik- och kulturskolor. Uppsatsens syfte är att utforska den flerkulturella erfarenhetens betydelse för utlandsfödda instrumentallärares yrkesutövande. Invandrare som kommit till Sverige lämnar sina hemländer bakom sig. En del av det som de tar med sig från sin uppväxt i hemlandet, t.ex. språk, utbildning osv.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself..

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingår att möta ungdomar med synskada utifrån behov ochförutsättningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hälsa, välbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemästrande utifrån sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien är att kartlägga upplevelser av hälsa och välbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundärt syfte med studien är attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehållsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehållsanalys utifrån SAUK -modellens bärande delar.ResultatAtt ha hälsa är att vara i balans och att ha livsmål. I strävan mot sina livsmål, visar ungdomarna ipilotstudien en bred Repertoar. Denna använder de för att möta upp de yttre miljöomständigheter,som ständigt gör sig påminda.DiskussionBloggförfattarna använder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehålla balanseller att uppnå balans.

I denna uppsats granskas hur nattande av barn går till. Studiens huvudfokus ligger på vad en vaggvisa är, att kategorisera vaggviseRepertoaren samt hur vaggvisan kan användas. Det kan handla om vad som påverkar vår tradering och vilka olika funktioner vaggvisan kan ha. Studien består av tre stycken parintervjuer. Resultatet visar på att samtliga informanter har en vaggviseRepertoar som de kan använda.

Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasångerskas yrkesliv.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur olika musiker inom den klassiska musiken tänker när de planerar en konsert. Jag har intervjuat fyra erfarna musiker och jämfört deras svar. Frågorna behandlar tre delämnen: Repertoarval, programuppläggning och konsertpresentation. Alla musiker är inriktade på den västerländska konstmusiken. Konserten de planerade är en kammarmusikkonsert.

Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasångerskas yrkesliv.

Martin Martinsson var en folksångare på Orust i Bohuslän. Syftet med uppsatsen är att studera sångaren pch hans Repertoar och att därmed belysa en viktig del av den bohuslänska folkmusikskatten. En beskrivning görs av Bohuslän och Orust som bakgrund och miljö för vistraditionen.Slutsatsen som kan dras av uppsatsen är att Martin Martinsson blev en känd folkvisesångare av tillfälligheter som hängde ihop med musikforskarnas intresse för folkmusiken i Bohuslän..