Denna undersökning syftade till att undersöka om Larson m.fl. (2012) teori om kantiga och runda former kan appliceras på silhuetter i ett ovanifrånperspektiv, samt om de kan förmedla hotande eller lättsammare intryck för betraktaren. Kan betraktaren uppfatta vilken roll karaktären är ämnad att inneha inom ett MOBA-spel och blir någon av rollerna lättare eller svårare att avläsa när dess geometri förändras? För att ge bakgrund till undersökningen går arbetet igenom tidigare arbeten och undersökningar inom geometriska former, silhuett, analys med ikonografi, strategispel och karaktärsdesign. Som artefakt till undersökningen skapades tre olika karaktärskoncept som behandlar klasserna Carry, Support och Tank.

Syftet med studien är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrån arbetsmarknadsprojektet Korta vägen. Många utländska akademiker idag går arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Som en lösning på att försökaåtgärda arbetslösheten hos denna målgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlätta intåget av utländska akademiker på arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik är den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska åtgärdersom idag finns. Tyvärr råder hög arbetsbelastning på svenska arbetsplatser vilket gör att mångatackar nej till att ta emot praktikanter.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev? och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet.

Den första april år 2006 fick Kustbevakningen befogenheter att förelägga ordningsbot för vissa brott till sjöss. Vi önskar vi ta reda på vad detta innebär för Kustbevakningens och Polisens arbetsrutiner samt hur samarbetet mellan myndigheterna är utformat. Finns det risk för en konkurrensstämning mellan dem nu när kustbevakningen fått klassiskt polisiära befogenheter? Får vi en ökad övervakning av sjötrafiken nu när det finns två aktörer som på ett effektivt sätt kan lagföra brotten mot sjötrafikförordningen? Finns det risk för att dessa brott faller mellan stolarna då det är Polisen som i grund och botten är ansvariga för beivrande av brott men det är Kustbevakningen som i praktiken utför arbetet till sjöss? För att få svar på dessa frågor har vi hållit intervjuer med Kustbevakningen och Polisen i Härnösand. Både Polisen och Kustbevakningen anser att de nya rutinerna har anammats bra av personalen och de ser bara fördelar med det nya arbetssättet.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

Då jag som receptarie kommer att ha ett ansvar när jag expedierar läkemedel ville jag lära mig mer om interaktioner (samspelet) mellan olika läkemedel samt interaktioner mellan traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL) och vanliga läkemedel. Min avgränsning gällande TVBL kom att bli interaktioner mellan johannesört och vanliga läkemedel och detta därför att johannesört är det växtbaserade läkemedel som interagerar mest och kan ställa till det ordentligt vid fel kombinationer. Som receptarie har jag ett ansvar gentemot apotekskunden och därför kände jag att jag ville fördjupa mig i interaktionsproblematiken. Den farmaceutiska kompetensen innefattar i hög grad kunskapen om läkemedelsinteraktioner. Farmaceuter arbetar sida vid sida med sjukvården och har ofta kontakt med förskrivande läkare och då kan det vara bra att rent professionellt kunna hur specifika interaktioner yttrar sig.

I det här arbetet undersöker vi hur retrotrenden påverkat digitala spel. Vi undersöker hur retro blivit en erkänd stil och varför den har blivit det. Vi undersöker dess koppling med nostalgi, hur nostalgi fungerar och varför man kan tänkas vilja använda sig av det när man ska utveckla ett digitalt spel. Retro är inte ett fenomen som är medie exklusivt till digitala spel, vi undersöker hur retro verkar i andra medier och hur medierna blandar retroelement med varandra. Det är inte ovanligt att samtida digitala spel influeras av retrospel eller rent av utvecklas i syfte att bli ett nyproducerat retrospel, detta är något som vi gestaltar i vår produktion av ett digitalt spel.

Introduktion: I Tanzania lever mer än var femte innevånare i fattigdom och endast hälften har tillgång till rent vatten. Den orala hälsan tas sällan om hand på rätt sätt och behovet av orala hälsoprogram är stort. Landet har också problem med höga fluorhalter i grundvattnen vilket har förödande konsekvenser för tänderna.  Syfte: Att studera förekomsten av dental karies och dental fluoros samt vilka munvårdsvanor barn 6-18 år har i Tanzania Frågeställningar: Vilken är förekomsten av dental karies bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilken är förekomsten av dental fluoros bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilka munvårdsvanor har barn 6-18 år i Tanzania? Metod: En litteraturstudie Resultat: Studierna visade att kariesförekomsten i de studerade åldersgrupperna var låg. Vanligast med karies i det permanenta bettet är i djupa fissurer och andra molaren i underkäken.

Uppsatsen behandlar våldtäkt som krigföring och hur fenomenet kan förstås med ett intersektionellt perspektiv. Detta har vi gjort utifrån fallstudien som metod då vi har låtit en dom från the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), vilken behandlar en rad händelser i staden Foca, Bosnien-Hercegovina, stå som det huvudsakliga empiriska exemplet. I analysen utgår vi från denna dom samt tidigare forskning för att komplettera empirin, men även för att föra vidare teoretiska diskussioner om våldtäkt som krigföring utifrån vårt intersektionella perspektiv. Detta innebär att vi visar på hur olika maktstrukturer samverkar och vad de har för betydelse för det granskade fenomenet, något som den tidigare forskningen har saknat hittills. Utifrån de socialt konstruerade kategorierna kön, genus, "ras"/etnicitet, religion, nationalism och sexualitet erbjuder uppsatsen förklaringar till användandet av våldtäkt som krigföring, vilka alla går ut på att "de andra" skall nedvärderas samtidigt som den egna identiteten uppvärderas.

Syftet med arbetet är att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna går till samt att påvisa vikten av att även polispersonal i yttre tjänst förstår hur och varför det är så viktigt att det tillvaratas på rätt sätt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begränsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har även försökt att förklara DNA på ett så lätt sätt som möjligt för att den som inte är så bevandrad i biologi skall kunna förstå ett ändå mycket komplext ämne. Företrädelsevis har jag använt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, föreläsningsanteckningar från Rättsmedicin för Jurister och sökningar på Internet ex. SKL?s hemsida.

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats.

I denna uppsats har jag velat kartlägga gårdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, Hälsingland under åren 1722 ? 1771 med frågeställningarna: hur länge var en bonde gårdsansvarig? Hur skedde ansvarsväxlingen ? till vem och vid vilket tillfälle - det vill säga då den gårdsansvarige dog, lämnade över till arvtagare eller sålde till utomstående, eller av någon annan orsak? Att säga hur länge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gårdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gårdarna, nästan en tredjedel, var bönderna gårdsansvariga väldigt länge för där hann det bara ske en enda ansvarsväxling på de femtio aktuella åren. Den som har rekordet är Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gårdsansvaret i hela 37 år, och kanske mer eftersom han står som bonde i det inledande året 1722. Jag vet inte hur länge han varit ansvarig dessförinnan.

Syftet med denna uppsats är att dels visa koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande.