Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område.

Sjöbodar i Bohuslän och på Västkusten ? användning och förmedlingI arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod är och hur sådan byggnad bör användas enligt bygglov och kommunbestämmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförråd för fiskeredskap. Användningen av en sådan byggnad har under de senaste åren uppmärksammats genom att användningen ändrats, utan godkännande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gått så långt att det lett till tvist inför domstol för att lösa konflikter och oklarheter.Vad som presenteras här är en summering av information kring denna typ av objekt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa.

Background: In newspaper articles, we can nowadays read headlines as"Stop the robbing!"and"They pay extra tax through rent". A column in Göteborgsposten describes enormous amounts of money, pouring between municipal companies. Numerous of local newspapers have started to pay attention to their municipal companies and the transfer of profits from municipal housing enterprises and electric power companies. What are upsetting these journalists then? Both Hyresgästföreningen (The Swedish tenants? association) and Boverket (The Swedish National Housing Board) indicate that the fiscal purpose of transactions within the group no longer is primary for municipalities.

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2.

Detta arbete ligger i gränssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig främst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrånkonstnären Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellnaturupplevelse är något som känns som en upplevelse av natur men som ärgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gästhamnsverksamheten på Marstrand som Kungälvs kommun idag står inför. Problemet delas därefter upp i sina separata beståndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt båtturismen och dess utveckling ges läsare.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka Kungälvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gästhamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gästhamnar i Skandinavien. Urvalet av gästhamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnå god validitet och reliabilitet på uppsatsen.Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i Aktieägarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats.Empirin presenterar resultatet från den kartläggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ägarförhållanden, syftet med gästhamnsverksamheten, differentiering samt olika särdrag ges.I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

I denna rapport beskrivs ett projektarbete vars syfte har varit att undersöka hur företagsavveckling kan förenas med samhälleligt företagsansvar med avseende på personalen. Vi gjorde detta genom att titta på hur företaget Scanias avveckling av axelfabriken i Falun gick till, en avveckling som av intressenter anses ha skötts bra och ansvarsfullt. Då avveckling av verksamhet är något som många företag genomför till följd av en strävan efter att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden, är det intressant att se hur detta kan göras och samtidigt ta ett ansvar gentemot de anställda.Rapporten gjordes utifrån en kvalitativ fallstudie där material har inhämtats genom intervjuer och en litteraturstudie. Inledningsvis beskrivs begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) för att sedan gå över i en redogörelse för vad som gjordes under avvecklingen. Rapporten avslutas med vad vi anser var CSR under avvecklingen samt sammanvävande diskussioner om detta.

Bergvärme är en miljövänlig uppvärmningsmetod där ungefär 70 procent av värmen hämtas upp från berggrunden. Dessa 70 procent är ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras värmepumpen vid drift. Ett bergvärmesystem består av ett borrhål som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en värmepump. Rörsystemet går från botten av hålet till värmepumpen och är fylld med en köldbärarvätska. Denna vätska, som cirkuleras genom borrhålets rörsystem, har lägre temperatur än marken och eftersom markens värme strömmar mot det kalla borrhålet förhöjs köldbärarens temperatur en aning.

Hur upplever människor olika färger? Påverkas människan avomgivningens färgsättning? Kan färgteorier vara till hjälp vidfärgsättning av ett stadsrum?Utifrån främst litteraturstudier beskriver den härkandidatuppsatsen hur vi under 1900-talet har färgsatt fasader istäderna i Sverige, och hur människor utifrån teorier ochundersökningar tros uppleva och påverkas av färgsättningen istadsrummet. Sven Hesselgren har fått ta upp stor del av arbetet dåhan forskat mycket om färgperception och gjort en färgatlas utifrånmänniskors upplevelse av färg.Färgsättning i staden måste ta hänsyn till en mängd olikafaktorer. Genom att titta på hur staden har förändrats det senasteårhundradet kan vi medvetet välja om vi vill ta hänsyn till och skapaen färgsättning som samarbetar med, eller motarbetar omgivningensstiltypiska byggnader och dess färgsättning. Vissa färger kan ge enbehaglig helhetsbild och trivsamhet i stadsrummet medan andrafärger utmärker sig och skapar en stor komplexitet.

BakgrundEn yrkeslärares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslärare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn på sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas både tekniskt och operativt är det viktigt att lärarna har rätt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmål hänger tätt samman sjöfartsyrkeslärarens professionella yrkeskompetens vilken är avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur väl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslärarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna står i beroende av att eleverna från sjöfartsutbildningen är välutbildade.

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning.Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter.

Bakgrund:Poängen med entreprenörskap är enligt många att skapa en lönsamhet. Det är lönsamheten som driver företagarna framåt. För att skapa en lönsamhet krävs kunskap inom ekonomistyrningsområdet och dess verktyg som kan användas för att skapa en lönsamhet.I november 2012 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel ? och stora företag, samtidigt som småföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig främst mot större företag, därför vill denna studie istället rikta sig mot småföretag.

Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man sträva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingår i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö på sitt kontor i Växjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem är att man i dagsläget ofta fysiskt måste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begränsar arbetet då personer som inte befinner sig på samma kontor inte kan använda utrustningen.

Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar.