Balkonger har funnits i Sverige i över 200 år och är nu på modet. De är i allmänhet utsatta för stora påfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet måste renoveras. De är byggda med dåtidens teknik vilket innebär att de bildar en köldbrygga.Denna rapport är till för att vägleda fastighetsägare vid en Renovering av utanpåliggande balkonger i betong. Metoder på marknaden har undersökts med hjälp av intervjuer och litteraturstudier.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en Renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel.

För att minska energiförbrukningen i Sverige krävs att befintliga byggnaderen ergieffektiviseras. Det finns även befintliga lokaler i landet som är i behov av en sänkt energiförbrukning. Det sker ständigt initiativ kring arbete med energieffektivisering av framför allt bostadshus. När energiförbrukning ska sänkas i industrilokaler läggs fokus på att minska energiåtgången i de invändigaprocesserna men inte i det omgivande klimatskalet där transmissionen utgör en stor del av energiläckaget. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om energieffektiva åtgärder vid Renovering av klimatskal hos industrilokaler.

Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i Renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet. Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration.

Examensarbetet Skalmurar med bristfällig förankring är ett försök att belysa ett aktuellt problem samt sprida nyttig och viktig information. Vi har intervjuat företag, fastighetsägare entreprenörer och personer med anknytningar till byggbranschen med många års erfarenhet. Vi vill göra en bedömning av nuläget och se vad olika företag har gjort när det gäller Renovering av murade fasader, som kan ha undermålig förankring. Vi vill också visa med bilder och modeller, vad som händer vid fasaderna, hur vindarna påverkar ett hus och var de största belastningarna finns. En egen undersökning har gjorts ute på olika arbetsplatser där vi provat metalldetektorer i hopp om att kunna lokalisera rostangripna kramlor, samt dokumenterat skicket på dem genom att ta bilder. Resultatet vi har kommit fram till genom våra fältstudier är att det utan några större problem går att lokalisera kramlor med hjälp av till exempel metalldetektorer.

The so called ?ByggaF-method? is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire constructionprocess, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic.

Idag är det mycket kostsamt att byta ut fjärrvärmerör. Med traditionella metoder innebär det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhället drabbas i form av lång­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istället för att byta ut dem hoppas nätägare kunna genomföra förnyelsearbetet såväl snabbare som billigare samt med minimal åverkan på miljön.Relining är ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrån. Relining har använts vid Renovering av avloppsrör under längre tid och sedan ett par decennier även vid Renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte använts för att renovera fjärrvärmerör.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Johan Lundberg AB som har haft ett behov av att det tas fram en guide vid åtgärder av vattenledningar. Åtgärder kan innebära nyläggning, utbyte eller Renovering av en vattenledning. Syftet med rapporten är att ta reda på om ett visst material eller metod kan användas till vattenledningar, få fram för- och nackdelar med dessa material och metoder, både för installationsfasen och för driftsfasen. Detta görs ur ett långsiktigt tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Rapporten innehåller en faktadel med tänkbara material och schaktfria metoder och sju stycken intervjuer med ledningsägare har genomförts och en sammanställning av dessa intervjuer presenteras i kapitel 5.3.

När det handlar om ROT-projekt (Renovering, om- och tillbyggnad) är det viktigt för entreprenören att uppnå långsiktig lönsamhet. För att säkerhetsställa detta är det av stor vikt att upprätta noggranna kalkyler som håller under hela byggprojektet. I dagsläget finns små marginaler för eventuella kostnadsökningar därmed ytterst lite utrymme för misstag. Eftersom förutsättningarna vid ROT-projekt ständigt varierar beroende på typ av badrum och skadeorsak är det därför väldigt svårt att uppskatta och beräkna kostnader utifrån rådande förutsättningar. Utifrån detta finns det ett behov hos entreprenören att förstå varför kalkylerna avviker och hur man kan undvika detta i framtida projekt.Examensarbetet innehåller både en analys av kalkylerade kostnader och dess verkliga utfall samt en analys av kalkylverktyget Meps.Då ROT-sektorn är stor och omfattande har vi valt att avgränsa oss till badrumsRenoveringar som en följd utav vattenskador.Utifrån analys av kalkyler och kalkylverktyget samt intervjuer med parter både från entreprenör och från beställarsidan har vi kommit fram till en rad slutsatser om hur företaget kan ta fram noggrannare kalkyler i framtiden.Framförallt anser vi att företaget ska föra en tätare dialog med försäkringsbolagen för att vara en del i utvecklingen av kalkylverktyget. Vi anser även att man bör avsätta resurser för att utveckla erfarenhetsåterföringen inom företaget..

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har.

Målet med detta arbete är att undersöka och analysera en byggnad från miljonprogrammet i Helsingborg göra gällande energiberäkningar. Dessa beräkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en Renovering av dessa byggnader så att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..

Industriarkeologi är en relativt ny gren inom vetenskapen: den kombineras ofta med byggnadsarkeologi för att kunna få en så fullständig bild av objektet som möjligt. Bränneriet i Hyby är ett fullständigt nedgånget industriminne som förutom en fullständig Renovering behöver dokumenteras. Det är det som denna rapporten gör, dokumenterar ett industriminne..

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande Renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande Renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter Renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter Renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola.

Avfall från rivning, ombyggnad och Renovering innehåller många miljö- och hälsostörande ämnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel är avfall som innehåller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gäller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som får hantera och transportera. Det avfall som inte räknas som farligt består inte alltid av ofarligt material som kan återanvändas eller återvinnas.

Hur hanterar vi gamla industrilokaler där industrierna gått ur tiden men byggnadsstrukturerna finns kvar? Projektet utforskar arkitektoniska strategier där enkla tygstrukturer ger stor rumslig effekt - mellanrummet mellan nytt och gammalt undersöks. Platsen är Gustavsberg och den gamla Hushållsporslinsfabriken med ett nytt program där Allt är möjligt-hus i Cirkus Cirkörs regi ingår. Kulturhuset innehåller också funktioner såsom museum, bibliotek, konstall och administration..