Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term ?philosophy of life? includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; ?The philosophy of life, to believe or not believe?, ?Development of concepts?, ?Outlook on mankind?, ?The founding of meaning? and ?Understanding and progress?.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning på att undvika negativa effekter på lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men också ekoturism som bedrivs i miljöer som påverkats av människan på olika sätt och som rymmer både kulturvärden och naturvärden. På gården Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvärden och naturvärden som finns på gården idag, och hur dessa värden hänger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten där jag registrerade ägoslag och strukturer viktiga för kultur och naturvärden. För mer information om gårdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag ägarna. Jag undersökte också historiskt kartmaterial för att kunna sätta gårdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag många olika typer av naturvärden, bland annat död ved i många former, hamlade träd, slåtterängar, betesängar och skog skött till förmån för lövträd. Kulturvärden som fanns var ofta kopplade till naturvärden, som till exempel slåtter, hamlade träd och skogsbete.

Syftet med följande arbete är att synliggöra vad matematik är i förskolan och hur pedagogerna arbetar med den. I vår litteraturgenomgång har vi beskrivit matematikens roll i förskolan dels ur ett historiskt perspektiv dels ur ett innehållsperspektiv.Med hjälp av enkäter ville vi se hur och i vilken omfattning pedagogerna arbetar med matematik i förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten av vår undersökning att det förkommer matematik men att pedagogerna i förskolan behöver mer kunskap för att kunna arbeta mer medvetet med matematik för att nå upp till målen i läroplanen.Vi har genom vårt examensarbete kommit till insikt om hur stor betydelse pedagogen har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att vårt examensarbete ska inspirera pedagoger att arbeta med och synliggöra matematiken för barnen på förskolorna..

Följande studie utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrån två rådande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande såväl den frånvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen på barnet i dess lek har förändrats i samråd med läroplanens intåg i förskolan.Det empiriska materialet sätts i relation till forskning utifrån diskurserna, och konsekvensen av de båda presenteras och problematiseras. Vår tanke är inte att framhäva den ena eller den andra diskursen, utan belysa två perspektiv där vi menar att det är av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder på att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de två diskurserna.Vidare vill vi poängtera att genom studerande utav intervjuer utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, lägger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhäver sina argument.

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete.Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ?hedbergare? men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en problematiserande läsning av Edward Saids kritik av främst den västeuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska världen. Genom att ta fasta på teorins anti-essentialistiska grundpoäng ifrågasätts dess icke uttalade men effektiva tendens att återproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sådant ifrågasättande kan på allvar öppna möjligheten att se bortom föreställningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jämförd med hur islam framställs i svenska historieläroböcker, visar att de senare är långt mer anti-orientalistiska än muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de västeuropeiska samhällena.

Denna uppsats handlar om hur begreppet särskilt stöd uppfattas och utformas av förskollärare som är verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lärarna? Vilka barn har rätt till det särskilda stödet? Hur kan ett särskilt stöd utformas? Empirin bygger på tolkningar jag gjort utifrån intervjuer med sex stycken förskollärare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet är kluvet men ändå finns det likheter mellan svaren. Synsättet på begreppet särskilt stöd och vilka barn som anses ha rätt till det har förändrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsättet nu starkt influerar de versamma förskollärarnas arbetssätt.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Studien förklarar vad terra preta är och hur man med enkla medel kan använda sig av terra preta i sin fritidsodling. Studien baseras på litteraturstudier men även genom ett studiebesök och egna praktiska experiment har jag fått ökad förståelse och kunskap om ämnet.Arbetet redovisar vad terra preta är ur historiskt perspektiv, dagens användning av terra preta och pågående forskning. I Resultatet presenteras två förslag med illustrationer och text på hur man kan tillverka biokol i pyrolysanläggningar. Därefter bearbetas frågeställningen hur man kan använda sig av biokol i sin odling. Syftet med arbetet är att underlätta för den som är intresserad av att odla med terra preta att få sammanställd information om hur man kan gå till väga praktiskt..

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

Frågan om verkligheten och dess beskaffenhet har länge orsakat stor förbryllning hos människan, vilken historiskt sett har försökt förklarats på olika sätt. Inte minst genom olika slags gudaläror. Idag lever vi helt annorlunda än vad vi gjorde för exempelvis 1000 år sedan. Det är inte längre gudar som är den dominerande verkligheten ? det är IT-tekniken.

Denna uppsats behandlar utelämning av subjekt och subjektsfundament, samt i viss mån även utelämning av finita verb, i en korpus bestående av satser insamlade från SMS och MSN-konversationer. Av de 151 insamlade satserna är 150 deklarativa satser och en är en frågesats. Det som undersökts är vilka pronomen som utelämnats, vilka verb som förekommer i subjektslös konstruktion, vilka skillnader som kan observeras mellan tal- och skriftspråk samt varför subjektsutelämning sker, kort ur ett historiskt perspektiv, men även huruvida det rent grammatiskt är möjligt med subjektslösa konstruktioner.Resultatet av undersökningen visar att jag är det subjekt som mest frekvent utelämnas. När det gäller verb har däremot ingen motsvarande observation kunnat göras. Det verkar med andra ord inte finnas några särskilda finita verb som gynnar utelämning av subjekt..

En studie i föreställningen om läraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lärarrollen i historiska nedslag från 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra världskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet är att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förändrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lärande. Har lärarrollen förändrats tillräckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sägas representera röster från verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lärarrollen leder fram till en diskussion kring lärarrollens behov av en förändring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..