Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: Jürgen Offermanns Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad?Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i Religionssociologiska och religionspsykologiska teorier.Metod: Det är en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande Religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från.Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.påverkan från socialt kontaktnätdå religionen präglat individens uppväxtdå det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom Religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara..

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka varför och på vilket sätt individer söker sig till antroposofi. Jag vill främst göra detta genom att undersöka och beskriva attityder hos individer som har valt att gå till en antroposofisk mödra- och barnavårdcentral. Individer som inte på ett enkelt sätt definierar sig som antroposofer, eller ens som associerade med den organisationen, men som trots allt ändå väljer antroposofisk mödravård. Syftet är att lyfta fram individens val, tankar och förhållningsätt till antroposofin och till mörda- och barnavårdcentralen..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka svar den Religionssociologiska forskningen ger på frågan om religionens ställning i det moderna samhället. För att uppnå syftet har jag använt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar på olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, socialisation, personlig autonomi, människans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den Religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens ställning i det moderna samhället. Slutsatserna av arbetet är att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. På det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och sekularisering, dock är detta inget globalt fenomen och enligt forskarna är vissa områden idag mer religiösa än någonsin..

Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader.

Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället?- Vilka ?problemområden? finns för muslimska elever som går i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

Syftet med denna uppsats är att studera kyrkolivet i Luleå genom att undersöka vilka faktorer som företrädare för EFS missionsförening, Pingstkyrkan och Vineyard anser ha påverkat medlemsutvecklingen under 1900- talet och fram till i dag. Dessutom vilken plats och roll samfunden anser sig ha i dagens samhälle. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av djupintervjuer analyserade och tolkade enligt den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att medlemsutvecklingen varierar mellan samfunden emellan. EFS redovisar en något negativ medlemsutveckling, medan Pingstkyrkan ökat sitt medlemsantal.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet avsökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) ochförklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenskapingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om enperson skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält..

Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhängare framställs i Markusevangeliet för att sedan jämföra detta med nutida Religionssociologiska teorier kring sekter och karismatiska sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det är relevant att definiera Jesus och hans anhängare, så som de framställs i Markusevangeliet, som en sekt. Utifrån den tolkning som framkommer i denna uppsats så argumenterar jag för att Jesus och hans anhängare till stor del kan betraktas som en sekt vars mål var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det går även att till övervägande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk sekt, även om inte heller detta stämmer till fullo då Jesus lägger större tyngd på omvändelsen än dessa typer av sekter beskrivs göra. Jesus framstår som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framställs bygga på en karismatisk auktoritet som bekräftas av de mirakel och förutsägelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som använts vid analysen är en definition som främst syftar till att appliceras på nutida religiösa grupper, vilket också kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en sekt inte stämmer till fullo, däremot så framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring karismatisk auktoritet till stor del överensstämmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet. .

Denna uppsats är en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte är att utreda hur man som gymnasielärare kan använda spelfilm i undervisningen av religionsämnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frågeställningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillämpats både för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och värdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsämnet presenteras genom såväl dess förmåga att förmedla förståelse för religion samt dess didaktiska potential.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten:? Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet?? Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?? Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet.