Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syfte med studien är att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lärande inom de samhällsorienterande ämnena, samhällskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillämpat både en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lärare och den senare i form av en enkätundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med ämnesintegrerad undervisning och de är i överlag är positiva till detta arbetssätt. Lärarna genomför ämnesintegrering för att eleverna ska få en större helhetssyn, en bättre förståelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap..

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet.The most common argument for Christianity?s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society.

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. Frågeställningen rör huruvida eleverna själva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgången fokuseras på de två områdena lärande och dess förutsättningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrågor samt elevers tänkande presenteras. Studien, som är inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Judendom och läromedel är en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen på judar i religionsläromedel har förändrats under åren 1980 till 2009. Den har även som mål att se om judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna. Uppsatsen undersöker också om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken ?om detta må ni berätta? samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha påverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kanvi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama?I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknassom en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991.

Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kanvi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama?I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknassom en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991.

Detta är en uppsats kring bildinnehållet i tre läromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framställs i religionsböcker och därmed kan forma våra uppfattningar kring skolämnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det är främst vår uppgift som lärare att granska dessa läromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, där genus kan vara en viktig faktor som påverkar våra perspektiv i både skola och samhälle.Resultatet redovisas sedan i två olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen räknas antalet män/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrån ett jämställdhetsperspektiv.