På Åland lever i dag människor från ett tjugotal olika länder. De bär med sig sin kultur, och även om de inte aktivt utövar den, också sin religion. Jag blev nyfiken på huruvida den åländska skolans tillämpning av de normativa texter som grundskolelagen och läroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmänheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. Målet med den nya lagen är att alla religiösa samfund i Finland skall vara jämlika och autonoma. Till samfundsstatusen är kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.

Popular culture is a phenomenon of growing importance in the society today. Children and teenagers are increasingly using popular culture in their everyday life to reflect and answer questions about their identities and the meaning of life. Swedish primary and upper secondary schools are expected to prepare their students for adulthood and to provide them with tools to explain understand and problematize contemporary society. From this perspective it is relevant to question whether the schools achieve this and whether the instruction given there represents the contemporary society. For the purpose of knowing more about how popular culture is perceived and dealt with in the Swedish education system, this study examines how eight textbooks in Religious Education (RE) and the national curriculum for upper secondary school discuss and treat popular culture.  The study focuses on when and in what ways the textbooks mention popular culture and if the curriculum provides any supportive base for including popular culture in religious education.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Popular culture is a phenomenon of growing importance in the society today. Children and teenagers are increasingly using popular culture in their everyday life to reflect and answer questions about their identities and the meaning of life. Swedish primary and upper secondary schools are expected to prepare their students for adulthood and to provide them with tools to explain understand and problematize contemporary society. From this perspective it is relevant to question whether the schools achieve this and whether the instruction given there represents the contemporary society. For the purpose of knowing more about how popular culture is perceived and dealt with in the Swedish education system, this study examines how eight textbooks in Religious Education (RE) and the national curriculum for upper secondary school discuss and treat popular culture.  The study focuses on when and in what ways the textbooks mention popular culture and if the curriculum provides any supportive base for including popular culture in religious education.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.

Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan? Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken.

 Dahlberg, Hillevi (2013). Mångfald i förskolan. Om förskollärares yrkesetiska förhållningssätt, att tillämpa ett arbetssätt som stödjer alla barns utveckling och lärande. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet.