Sökresultat:
2240 Uppsatser om Religionsämnets historia - Sida 64 av 150
Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Ăstergötland 1960 ? 2004
Uppsatsens syfte Ă€r att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jĂ€mförelse mellan Norrbotten, Ăstergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen anvĂ€nder sig av Ă€r en litteraturstudie samt en kvantitativ jĂ€mförelse mellan de olika lĂ€nen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhĂ„llandena och statens roll har förĂ€ndrats frĂ„n krisen efter första vĂ€rldskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förĂ€ndrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Ăstergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjĂ€lp av de olika typerna av arbetslöshet.
Högdalstoppens begravningsplats
Högdalstoppen Àr konstruerad med myter och rykten. Och av teglet frÄn Klara-kvarteren. I vissa ljus Àr det en ruin, ibland en bortglömd allmÀnning. Bland sly och trasiga lyktstolpar gÄr du pÄ avvÀgar, sÄ plötsligt: du ser ett hörn av ett gravröse, ett monument. Att betrakta och bestiga Högdalstoppen Àr lika mycket en alldaglig som en storslagen upplevelse.
LĂ€rande i fritidshem
Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.
IT, LĂ€raren och LĂ€randet
Mot bakgrund av datorns och ITs historia bÄde i allmÀnhet och i skolan i synnerhet, Àr syftet med detta arbete att ge en bild av hur lÀrare uppfattar IT i skolan. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr vilka mÄl lÀrarna har med datorundervisningen och vilka skÀl de har att anvÀnda IT eller inte anvÀnda IT i undervisningen och om detta pÄverkat lÀrarrollen och lÀrandet. I arbetet ingÄr en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lÀrare verksamma i Ärskurserna 4-6. Huvudresultaten Àr att det finns tvÄ olika mÄl med datorundervisningen, ett dÀr sjÀlva hanteringen av maskinen Àr det viktigaste och ett dÀr mÄlet Àr att göra datorn till ett hjÀlpmedel för eleven. LÀrarnas huvudskÀl till datoranvÀndning Àr att ge alla elever samma bas att stÄ pÄ och det starkaste skÀlet till att inte anvÀnda datorn Àr att det Àr svÄrt organisatoriskt.
Efter 30 Är med FörÀldraförsÀkring ? varför tar mÀn ut mindre förÀldraledighet Àn vad kvinnor gör?
Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra den struktur som rÄder kring förÀldraförsÀkringen och granska varför mÀn inte tar ut lika mycket förÀldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker nÄgra av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förÀlder som tar ut mest förÀldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av förÀldrapenning bÄde har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer vÀljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mÀns lön, upp till socialförsÀkringstaket, positivt pÄ deras uttag av förÀldraledighet, vilket Àr förvÄnande med tanke pÄ Gary Beckers teori.
Kristna rum, riter och ritualer : En diskursanalys baserad pÄ artiklar i Kyrkans tidning
Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till lÀsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och sÀkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har ocksÄ varit vanliga. Den religiösa diskursen har ocksÄ kunnat identifieras pÄ mÄnga stÀllen, men bedöms ÀndÄ som svagare Àn förvÀntat med tanke pÄ den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.
FMT och interaktion : Utveckling av interaktion genom Funktionsinriktad musikterapi
Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.
Historiska romaner i historieundervisningen -En kvalitativ undersökning om anvÀndningen av historiska romaner i historieundervisningen.
Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare upplever anvÀndningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmÀnhet och i historieundervisningen i synnerhet, dÄ i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan frÀmjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lÀrarna upplever den historiska romanens möjligheter att vÀcka elevernas intresse för Àmnet historia. I anslutning till detta har jag Àven gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkÀt om elevernas lÀsvanor. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i de fyra inlÀrningsstilarna och i LÀrarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers lÀsvanor.
Undersökningens resultat visar pÄ att frÀmst bristen pÄ tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det Àr svÄrt att anvÀnda hela historiska romaner i historieundervisningen.
Kan hamlingen fortleva som tradition? : en studie över hamlingens historia och framtid i BrÄbygden med omnejd
Hamling och andra former av lövtÀkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till vÄra dagar. Arter, som under Ätminstone ett par tusen Är anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade trÀden, hotas idag av utrotning. För att kunna sÀkerstÀlla fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade trÀden och hamlingen som tradition, krÀvs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i Àldre tider, dels om förekomsten av hamlade trÀd i dagens landskap.
Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i BrÄbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i omrÄdet, studerade jag ocksÄ förekomsten av döda trÀd med hamlingsspÄr, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspÄr, samt tillgÄngen pÄ tÀnkbara nya hamlingstrÀd. En enkÀt stÀlld till markÀgarna i omrÄdet samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick
ocksÄ i studien.
PÄ de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover frÄn 406 trÀd.
?BARNETS BĂSTA? OCH DEN ?GODA FAMILJEN? : - en lokalhistorisk studie av adoptioner i Ăstersund, 1925-1934
Avsikten med denna studie Ă€r att undersöka meningen bakom ?barnets bĂ€sta? i adoptionsĂ€renden under perioden 1925?1934 i Ăstersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavĂ„rdsmannaakter och domslut kring adoptionsĂ€rendena. Adoptanterna framstĂ€lls genomgĂ„ende positivt och representerar den ?goda familjen?.
Film som intressevÀckare eller kunskapsförmedlare? : En undersökning om hur lÀrare arbetar med film i historieundervisningen
Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare i Àmnet historia resonerar kring anvÀndandet av film i undervisningen. Fokus ligger pÄ att undersöka hur lÀrarna anger att de gÄr tillvÀga nÀr de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur lÀrarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer av fyra historielÀrare frÄn bÄde grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan anvÀndas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker pÄ likartade sÀtt.
Johannes Fundberg : en Dalslandssnickare
Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, dÀr han tillverkade ovanliga och vackra möbler Ät vÀlbÀrgade bönder.Som skrÄutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hÄrt styrd av snickarÀmbetets strÀnga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta pÄ landsbygden, dÀr tvÄnget att följa modets vÀxlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas vÀxlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stÄnden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsÀttningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gÄ vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skÄdeytor jÀmförs.
Den kreativa processens fem faser : genomlysta av arbetet med mitt examensstycke PrÀsten - Tiggaren - Kavaljeren
Vardagsrummet kan anses som hemmets hjÀrta. Det Àr för mÄnga samlingsplatsen för familj och vÀnner. Det Àr hÀr vi umgÄs, tittar pÄ tv, Àter och spelar spel tillsammans. PÄ grund av bostadsbrist bor mÄnga av oss pÄ mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med TrÀstad 2012:s projekt "Bra bostÀder för smÄhushÄll till rimligt pris" som tittar pÄ bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.
VÀgen till ett modernt Tomelilla : en studie av en landsbygdskommun och dess förÀndring över tiden
Den hÀr studien beskriver tre brytpunkter som inte bara pÄverkat Sveriges historia utan Àven gjort Tomelilla kommun till det moderna samhÀlle det Àr idag.
Jag har fokuserat pÄ följande brytpunkter: nÀr skiftesreformerna moderniserade jordbruket, nÀr kommunikationer och dÄ frÀmst jÀrnvÀgen banade vÀgen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra vÀrldskriget.
UtifrÄn olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lÄnat av sociologerna Anthony Giddens och HÄkan Thörn, har jag undersökt pÄ vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun.
Idag Àr jordbruket ett avancerat företagande dÀr lantbrukarna blir allt fÀrre och arealen större. TÄget har utvecklats frÄn att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för mÀnniskor som vill bo pÄ landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhÀlle byggt pÄ effektivitet och storproduktion..
Retoriska förÀndringar : En diskursanalytisk studie av nya moderaternas sjÀlvpresentation
Moderaterna Àr ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra Är och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli vÀldigt uppmÀrksammat och debatterat i och med de förÀndringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förÀndringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för vÀljarna, men Àven hur den pÄverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar Àven hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien Àr diskursanalytisk och utgÄr frÄn nya moderaternas sprÄk och hur det strategiskt anvÀnds för att skapa nya diskurser och förÀndra redan existerande sÄdana.Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sÀttet de vÀljer att presentera sig sjÀlva pÄ..