Sökresultat:
2240 Uppsatser om Religionsämnets historia - Sida 24 av 150
Film och historia LĂ€rares bruk av film i den svenska grundskolans historieundervisning. Film and history The Use of Film in History Teaching in Swedish Compulsory School Ingrid Bornia
Sammanfattning
I denna uppsats har jag har valt att fokusera pÄ hur film anvÀnds i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i Ärskurserna 7-9. Tanken Àr att belysa hur film anvÀnds som redskap och komplement i undervisningen och pÄ vilket sÀtt filmen följs upp. Undersökningen har visat att anvÀndandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, dÄ detta i mÄngt och mycket kan ge en djupare förstÄelse och inblick i mÀnniskors livsvillkor och samhÀllets förÀndringar genom historien. Men det Àr sjÀlva uppföljningen och bearbetningen av filmen som Àr avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.
Religionsundervisningens nytta : En kvalitativ undersökning kring sex elevers syn pÄ religionsundervisningen och pÄ dess nytta
Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.
Advent i waldorfförskolan
Detta Àr en etnografisk studie i hur adventstiden gestaltas i waldorfförskolan. Syftet Àr att undersöka hur innebörden i advent tolkas och förmedlas till barngruppen av olika waldorfpedagoger. I waldorfförskolan grundar sig verksamheten pÄ Ärsrytmen och de högtider och fester som följer den. En övergripande frÄga i studien Àr hur dessa högtider och fester gestaltas i waldorfförskolan nÀr barngruppen representeras av olika religioner och kulturer. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med waldorfpedagoger, litteraturstudier samt observationer av sedvÀnjor och artefakter.
MasstigevarumÀrken - lyx för alla
Lyxmarknaden i vÀrlden har ökat, detta trotts den ekonomiska oron. VÄrt intressefÄngades dÄ vi observerat varumÀrken i Sverige vilka har en prestige kÀnsla men vioch massan Àndock har rÄd att köpa produkterna. Silverstein och Fiske (2003)definierar fenomenet som Masstige. Masstige Àr en sammansÀttning av orden prestigeoch massa, alltsÄ prestige som massan kan ha rÄd med. Syftet med undersökningen Àratt undersöka om masstigevarumÀrken i Sverige anvÀnder sig av klassiskamarknadsföringsstrategier som finns för lyxigavarumÀrken.
Förunderliga fakta för att fylla kunskapskartans vita flÀckar
Smycken har en relation till en bÀrare och bÀraren har en relation till sina smycken. Som skapare av smycken har man en relation till bÄde smycken och bÀrare. En unik och viktig roll.BerÀttelser eller anekdoter som mÀnniskor berÀttar, bisarra fakta som man snubblar över titt som tÀtt, smÄ noveller. Detta Àr nÄgot som attraherar mig starkt. NÀr jag gör smycken tycker jag om att kunna berÀtta en historia om det smycket.
HistorieÀmnets vara eller icke vara : En kvalitativ studie av HistorielÀrarnas förenings arbete för att stÀrka historieÀmnet i den svenska skolan.
Since 1820 there has been a continuous discussion about the contents of history courses and the current debate considering this school subject is no exception; it is as vital as ever. Both in educational policy and public debate the role of history as a school subject has been brought up for discussion.In this study the writer has chosen to study the politically independent interest organization HLF. The organization is a non profit association, which works for the consolidation of history in Swedish schools.The purpose of this study is to investigate how the organization HLF has received and met the ongoing debate on this issue. The writer has chosen to examine the strategies the organization has used in order to influence this school subject and if they have succeeded in doing this.To carry out this study the writer has made use of HLFÂŽs annuals as well as Aktuellt om historia, which is a publication that the organization issues three or four times a year. The conclusion of this study is that HLF has little influence when it comes to the formulation of the education of history.
De flesta, men inte alla : En granskning av hur normer kring kön och sexuell lÀggning förmedlas i ett urval av lÀroböcker för Religionskunskap 1.
This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about ?homo religiosus?, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.           The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men?s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different.
Den industriella revolutionen i lÀroböckerna
AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i lÀroböckerna - En studie av tre lÀroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhÀlle, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀroboken hanterar den industriella revolutionen samt Àven hur lÀrarna förhÄller sig till lÀroboken. MetodArbetet utgÄr frÄn Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-hÀndelse-förlopp modell pÄ lÀroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkÀtstudier bland gymnasielÀrare i historia A gjordes för att fÄnga deras bild av industriella revolutionen och lÀroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen.
Ellinge slott : trÀdgÄrden och parkens historia vid ett av SkÄnes Àldsta gods
Den hÀr rapporten om Ellinge slott Àr en produkt inom kursen ?Bevarande, vÄrd och restaurering av historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestÄende av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten Àr att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trÀdgÄrdar och parks historia. Syftet har Àven varit att inventera dagslÀget, samt föra en diskussion med utgÄngspunkt i detta om hur anlÀggningen lÄngsiktigt kan vÄrdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts historia har skett frÀmst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök pÄ platsen. Vi har Àven gjort en kortare kartlÀggning av Ellinges mer allmÀnna historia.
Samarbete över grÀnserna
Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt det Ă€r möjligt att arbeta över de gamla grĂ€nserna mellan teoretiska och praktiska Ă€mnen. Jag har valt att inrikta mig pĂ„ Historia och Hem- och konsumentkunskap. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger som grund för arbetet Ă€r: PĂ„ vilka sĂ€tt Ă€r ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och lĂ€roböcker för ett sĂ„dant samarbete? Ăr det viktigt att samarbeta över grĂ€nserna pĂ„ detta sĂ€tt? Om det Ă€r viktigt, varför i sĂ„ fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnĂ„ mitt syfte har jag anvĂ€nt mig av intervjuer, skriftliga kĂ€llor och analyser av kursplaner och lĂ€romedel. Mina teoretiska ramar handlar om Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och historiskt perspektiv.
Det förÀnderliga Sovjetunionen
The objective of this essay has been to show how the image of the Soviet Union in ?Alla tiders historia? differs in the 1989 and 2004 editions of the book. To explain these differences I have used a discourse analytic perspective, mainly inspired by Michel Foucault and his philosophical theories of the constructions of objects, and also Faircloughs critical discourse analysis inspired by Gramsci.In this paper the two editions of ?Alla tiders historia? are presented with quotes which are then analysed from using my theoretical framework. In the 1989 edition three themes emerged: continuity, undecidability and ambivalence, which together present an image of a Soviet Union which is not clearly defined within the political discourse.In the 2004 edition this struggle over the discourse has been settled and the Soviet Union?s position as a dictatorship has been determined, at the same time as the Soviet Union is put in a negative relationship with Czar Russia and is connected with Nazi Germany.
Att levandegöra historia : En undersökning om att anvÀnda Stockholms Stadsmuseums historia i historieundervisningen
The purpose of this paper has been to shed light on the ways the history represented at the City Museum of Stockholm can be used in education at the Gymnasia level. I have made use of the following set of questions to attain this purpose: 1) How is the City Museum's activity vis-å-vis the gymnasia organized and what is the purpose of this activity? 2) What positive results do the interviewees see in the collaboration between the schools and the Museum? 3) Why did the teachers represented in this paper choose to make use of the Museum in their education? The bulk of the study is based upon three interviews with the First Curator at the City Museum of Stockholm and two teachers, from Viola Gymnasiet and SkogsgÄrds Gymnasiet respectively. My method is qualitative and interpretative with hermeneutic features.In my interpretation of the source material I have made use of historian Klas-Göran Karlsson's classifications regarding the needs for various forms of history, use of history, users and functions of results. In this way I have been able to establish how the Museum and the teachers represented in the study make use of the history that is represented at the Museum.
NĂ€r Sverige gjorde skillnad
Medelsvensson sÄg bojkottlapparna pÄ Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns ocksÄ svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berÀttar tvÄ av dem för första gÄngen sin historia.OvanstÄende Àr ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..
Att se sig sjÀlv som en del i ett större perspektiv : En analys av skolÀmnet historia i Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94.
In this essay, I intent to examine history as a school subject in Swedish compulsory school (for children aged 7-16), it contains mostly an analysis of the syllabus for history in the three latest curriculums Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94. The main purpose of the essay is to illuminate the development and the change history as a subject has gone through during this specific time, and my will is also to illustrate the view on knowledge and learning that is revealed in the syllabus for history in today?s curriculum (Lpo 94).The survey shows that in Swedish compulsory school, history as a subject has changed significantly. During the examined years, the contents have been exceptionally broadened and that has lead to increasing demands on the students as it has gone from being directed to the individual and its contiguous history with shorter outlooks on the rest of the world, to requiring the individual to be able to see and understand other parts of the world and different time, on the basis of it?s own history and culture.
Kalmar Tullhamn i förÀndring - ett planförslag för platsen dÀr stad möter vatten pÄ kulturhistorisk grund.
Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs
Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av
stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All
vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och
vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och
utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar.
Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar;
* Den centrumnÀra lokaliseringen.
* Den nÀrvarande kulturhistorien genom riksintresset för
kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.