Denna studie undersöker ämnesvalet på Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrån vilka ämnen som de båda redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i ämnesvalen mellan de båda redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av ämnesvalen över tid.Studiens teoretiska ramverk består av dagordningsteorin, mediernas makt i samhället samt nyhetsvärdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehållsanalys av 677 artiklar som hämtats från januari, februari, september och oktober åren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har också genomförts på åtta artiklar, en från respektive tidning och år, vilket ger en fördjupad bild av ämnesvalen. Resultatet visar att de båda redaktionerna följer en egen dagordning.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder. Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja.

I den här uppsatsen analyseras Ibn Fadlans beskrivning av rûs hövdingabegravning. Till skillnad från tidigare dekontextuell forskning sätts fokus på det kontextuella. Begravningen beskrivs som en livskris där olika maktförhållanden uppstår. Olika sociala relationer inom gruppen lyfts fram.Ibn Fadlan beskriver hur gods och föremål strukturerades och förbrukades i och runt gravhögen. De kan liknas vid rituella objekt och kan knytas till rûs vardagliga sedvänjor och deras ekonomiska förhållanden.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and Religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: ? Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? ? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet? I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet.

Den här uppsatsen handlar om modern gnosticism, tolkat utifrån fyra nygnostiska rörelser jag fann på Internet. Efter att ha läst dessa valda rörelsers texter slog det mig att en fundamental förändring hade skett, med tanke på texter om antik gnosticism. Framför allt hade den mörka synen på materian förändrats, och därmed synen på de feminina och maskulina aspekterna samt ondskan också. Om man går på linjen att de var materia- och kvinnofientliga samt ville undfly reinkarnation. De här aspekterna, materian, människan och ondska, reflekteras dock fortfarande i ljuset av de antika gnostiska myterna.