This bachelor thesis is based on interviews with staff from three Egyptian NGOs in Cairo during the spring of 2013. The study examines how three Egyptian NGOs discuss the woman?s situation within the Islamic legal discourse in the contemporary Egypt. The empiric material was analysed through a theoretical framework of gender in Islam, and a discussion of the concept of human rights laws in a local context.The respondents emphasize the societies gender stereotypes as obstacles in the discussion regarding women?s rights.

In this study I try to answer the question what to consider when teaching about identity andreligious identity in Religious Studies at Upper Secondary Schools in Sweden. This inquiry isbased on the fact that the latest Program manuals for upper secondary school, GY11, instructsthe teachers to talk about identity and religion, while in the Curriculum for upper secondaryscool, Lpf 94, as well as the latest curriculum, SKOLFS 2011, the idea of identity seemslinked with ethnicity.With this in mind I want to clarify what might be meant with the concept of identity. Byreferring to several different identity theories I propose to illustrate the complexity of theconcept. I study gender, queer and postcolonial theory as well as different aspects of classstructure and commodification of identity, all through the perspective of intersectionality.Intersectionality is not a theory as such but a method of studying various perspectives of anissue. It is an analytical praxis of using several angles of investigation and explanationtogether, all phrased with the background of the question of power.

This study concerns ways in which Muslims in Sweden construct their identities. The theoretical approach of the study is based on the assumption that people construct their identities through narratives. Circumstances such as time, place, and relationships affect how narratives are told and therefore how we perceive ourselves and the world around us.In the wake of 11th of September 2001, the old colonial narrative of ?the West vs. the East? has become powerful, and makes many question the possibility of successfully integrating Muslims immigrants in Western countries.

Uppsatsen behandlar våldtäkt som krigföring och hur fenomenet kan förstås med ett intersektionellt perspektiv. Detta har vi gjort utifrån fallstudien som metod då vi har låtit en dom från the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), vilken behandlar en rad händelser i staden Foca, Bosnien-Hercegovina, stå som det huvudsakliga empiriska exemplet. I analysen utgår vi från denna dom samt tidigare forskning för att komplettera empirin, men även för att föra vidare teoretiska diskussioner om våldtäkt som krigföring utifrån vårt intersektionella perspektiv. Detta innebär att vi visar på hur olika maktstrukturer samverkar och vad de har för betydelse för det granskade fenomenet, något som den tidigare forskningen har saknat hittills. Utifrån de socialt konstruerade kategorierna kön, genus, "ras"/etnicitet, religion, nationalism och sexualitet erbjuder uppsatsen förklaringar till användandet av våldtäkt som krigföring, vilka alla går ut på att "de andra" skall nedvärderas samtidigt som den egna identiteten uppvärderas.

The following study pertains to investigate the Christian belief in the resurrection of Jesus as it is portrayal in text books aimed at the course Religion 1 for Swedish upper secondary school. The study was carried out by looking at 12 selected books meant to function as teaching aids suitable for the course. The methodology covers both qualitative and quantitative aspects. The study shows that the topic of the resurrection is dealt with in a ratherneutral fashion. A survey of the evidence does not give credence to the notion that the textlength assigned to the resurrection, in any way gives greater importance to the resurrectionbeing of superior value as an Christian article of faith.The results are further discussed, and suggestions are given for how theresurrection of Jesus can function as a didactic tool for the purpose of teaching Christianityfor Swedish speaking upper secondary school pupils, in agreement and harmony with theSwedish syllabus.

I denna studie uppmärksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid två olika HVB-hem. Syftet är att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjälp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med hjälp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar på hur dessa vuxnas ansvar går bortom deras arbetsroll samt hur de får fylla i skorna för ett helt släktträd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om samer hos både lärare och elever.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförståelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag använt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius är jämförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gång. Denna typologiska metod är inte en klassificering där individen, som undersöks, är placerad i ett fack för alltid. Individen är istället placerad i ett landskap där de schematiserade typerna är som kullar emellan (eller på) vilka individen sedan placeras.

This paper aims to describe how religion teachers in Swedish schools teach concerning questions about life issues and popular culture. To research the teachers' didactic approach to these issues, didactics has been defined with three educational questions: what, how and why. The essay focuses on teachers' effective implementation of teaching on life issues and popular culture, which we used a theory of offering meaningfulness describing what subject matter that may be imparted to the students. An offer of meaningfulness can be pursued and can be made visible in the context of what and how performs the teaching and also in the context where the teacher planned the teaching elements. The method that the paper has used is the interviews of four different active religious educators in Stockholm and Uppsala area.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

This study has its background in the debate about religion and the existence of God, which has been an ongoing issue throughout the Western cultural tradition. Today´s information society has been an impact on the increasing interest for this subject. The essay?s main task is to accomplish a rhetorical analysis of two books, Illusionen om Gud (2008) by atheist Richard Dawkins and Guds dödgrävare (2010) by Christian John Lennox, in order to investigate the authors? use of rhetorical strategies to influence their audience. The texts are studied using a qualitative approach with the theoretical basis of some well-defined rhetorical variables: ethical, logical and pathetic means of persuasion, propaganda, and the important factor that a message always is presented in a certain context in which the recipients both have their own values and subjects to general truths and common frames of reference.