The following study pertains to investigate the Christian belief in the resurrection of Jesus as it is portrayal in text books aimed at the course Religion 1 for Swedish upper secondary school. The study was carried out by looking at 12 selected books meant to function as teaching aids suitable for the course. The methodology covers both qualitative and quantitative aspects. The study shows that the topic of the resurrection is dealt with in a ratherneutral fashion. A survey of the evidence does not give credence to the notion that the textlength assigned to the resurrection, in any way gives greater importance to the resurrectionbeing of superior value as an Christian article of faith.The results are further discussed, and suggestions are given for how theresurrection of Jesus can function as a didactic tool for the purpose of teaching Christianityfor Swedish speaking upper secondary school pupils, in agreement and harmony with theSwedish syllabus.

I denna studie uppmärksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid två olika HVB-hem. Syftet är att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjälp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med hjälp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar på hur dessa vuxnas ansvar går bortom deras arbetsroll samt hur de får fylla i skorna för ett helt släktträd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka livsåskådningsproblematik i Kerstin Ekmans romantrilogi Vargskinnet bestående av romanerna Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter, med hjälp av teologisk analys.Undersökningen är organiserad så att livsåskådningsproblematiker urskiljs vid en textcentrerad läsning av trilogin. Dessa livsåskådningsproblematiker får fungera som kompass för urval av teologisk teori. Den dubbla frågan i analysen är hur livsåskådningsproblematikerna framskrivs i det skönlitterära urvalet och hur det framskrivna kan förstås med hjälp av den teologiska teorin, sammanfattad i två analysbegrepp.Framläsningen av den skönlitterära texten med avseende på livsåskådnings-problematikerna, form och innehåll samt de teologiska begreppsparen ger stöd för att det teologiska begreppet arvsynd är relevant att undersöka romantrilogin Vargskinnet med. Det visar även hur en tvådelad, kombinerad tolkningsansats kan utlägga, förstå och framskriva dels den skönlitterära texten utifrån dess egen tematik ? livsåskådningsproblematiken ? dels den skönlitterära gestaltningen utifrån arvsyndsteori, genom de möjliga livsförhållanden som den skönlitterära romantrilogin Vargskinnet utgör..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om samer hos både lärare och elever.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den gudsbild som framkommer i texter skrivna av ärkebiskop emeritus Desmond Tutu. De texter som behandlats är tillkomna mellan år 1976 och 2010 och härstammar från så väl böcker som brev, artiklar, tal, intervjuer samt predikningar. Uppsatsen är genomförd i form av en kvalitativ litteraturstudie. I resultatet framkommer att Tutu representerar en gudsförståelse där Gud framför allt står för kärlek, befrielse, seger och försoning. Tutus Gud uppmanar till världsligt engagemang och agerar i historiska och politiska situationer. Den Gud som Tutu talar för är en Gud som tar ställning för de förtryckta och som även har en särskild kärlek och omsorg för syndaren.

For some time, there has been a general thought that churches built in the Early Middle Ages in Scandinavia, around the 12th century, directly replaced cult buildings or cult sites from the Late Iron Age. There are archaeologists who have criticized this and were instead skeptical that churches at all were built on places where a pre-Christian cult building existed. Several examples from Scandinavia contradict this and show a continuity of place and cult from the Late Iron Age to the Early Middle Ages. The aim of this thesis is through a spatial analysis, study Late Iron Age archaeological sites in the landscape around thirteen churches located around lake T?kern in the western part of ?sterg?tland, to see if there is a place and cult continuity from the Late Iron Age to the Early Middle Ages at the selected locations.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

This paper aims to describe how religion teachers in Swedish schools teach concerning questions about life issues and popular culture. To research the teachers' didactic approach to these issues, didactics has been defined with three educational questions: what, how and why. The essay focuses on teachers' effective implementation of teaching on life issues and popular culture, which we used a theory of offering meaningfulness describing what subject matter that may be imparted to the students. An offer of meaningfulness can be pursued and can be made visible in the context of what and how performs the teaching and also in the context where the teacher planned the teaching elements. The method that the paper has used is the interviews of four different active religious educators in Stockholm and Uppsala area.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

The aim of this paper is to compare the theology of Dietrich Bonhoeffer and the belief, confession and faith of the Swedish church in order to see similarity. The research questions that have been used are:1: What is the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology?2. What are the main feature the belief, confession and faith of the Swedish church?3: Which are the similarities between the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology and the main feature of Swedish church belief, confession and faith?The research method that has been used is comparative where the Dietrich Bonhoeffers theology is compared whit the Swedish church belief, confession and faith.

This study has its background in the debate about religion and the existence of God, which has been an ongoing issue throughout the Western cultural tradition. Today´s information society has been an impact on the increasing interest for this subject. The essay?s main task is to accomplish a rhetorical analysis of two books, Illusionen om Gud (2008) by atheist Richard Dawkins and Guds dödgrävare (2010) by Christian John Lennox, in order to investigate the authors? use of rhetorical strategies to influence their audience. The texts are studied using a qualitative approach with the theoretical basis of some well-defined rhetorical variables: ethical, logical and pathetic means of persuasion, propaganda, and the important factor that a message always is presented in a certain context in which the recipients both have their own values and subjects to general truths and common frames of reference.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.Framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion.