Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world.I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are:1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s)2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart)3) Religion returned in the public sphere.

With the collapse of the Soviet Union and the 9/11 attacks, the landscape of the freedom of religion has changed. The issues now facing freedom of religion varies greatly from the issues that the drafters of the universal declaration of human rights faced after World War II.In the light of the new issues that States face in the intersection of religion and societal interest, scholars have criticized the European Court of Human Rights to give too much leeway to the States in determining how the human rights should be implemented, by using the doctrine of margin of appreciation. Critics of the margin of appreciation claim that it is based on culture relativism and that the doctrine undermines the universality of the human rights. In order to decide if the margin of appreciation has indeed led to a relativization of the human rights I compared it to the jurisprudence of the UN Human Rights Committee and its use of the Syracusa principles. My conclusion is that the jurisprudence of the European Court of Human Rights cannot be considered to be based on culture relativism.

Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter.

?Entity continuity? refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (?hauntings?). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion.The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken.

Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod.

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga..

Denna uppsats behandlar ämnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrån perspektivet religionsfrihet som mänsklig rättighet, dels från perspektivet skydd och aktiva åtgärder mot diskriminering med religion som grund. Syftet är att göra en utredning i ämnet samt belysa frågan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning från Europadomstolen visar att religionsfriheten inte är absolut.

I have in this essay focused on the attitude towards the medieval muslims in swedish textbooks, in the subject of history from the years between 1954 and 2012. I have made an analysis on the discourse in the books and what they says about the muslims who lived before 1500 AD. The theory I have is a Postcolonial one from the authors Edward Said, Ania Loomba and Leela Gandhi. I have also analyzed the rhetorics the authors have used in every textbook. The results I have identified is that the attitude towards the muslims have changed during the years, from a generalizing view that says that the muslims were driven by the religion and that they were different from the Christian European society that existed during the same time.

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Sammanfattning/AbstractI ett demokratiskt samhälle är yttrandefrihet samt rätten att utöva den religion som man tillhör två viktiga förutsättningar. I Frankrike har det uppstått flera debatter gällande yttrandefriheten och religionens förhållande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser på detta förhållande.I studien deltog sex yrkessamma journalister; två kvinnor och fyra män. Två av männen arbetar som karikatyrtecknare på den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, på välkända franska nyhetstidningar; Le Monde, L´Express och Le Parisien.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..

Uppsatsens syfte är att studera porträtteringen av nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhållande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jämförande analyser av romanerna utifrån ett litteratursociologiskt samt postkolonialt perspektiv med fokus på nationalism, religion och commemoration.  Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrågasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hänger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig föränderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har också kunnat visa att böckerna inte ämnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som något allenarådande eller fast, utan att de istället visar hur identitet ständigt förändras och skiljer sig från karaktär till karaktär, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma..