This study concerns ways in which Muslims in Sweden construct their identities. The theoretical approach of the study is based on the assumption that people construct their identities through narratives. Circumstances such as time, place, and relationships affect how narratives are told and therefore how we perceive ourselves and the world around us.In the wake of 11th of September 2001, the old colonial narrative of ?the West vs. the East? has become powerful, and makes many question the possibility of successfully integrating Muslims immigrants in Western countries.

Uppsatsen behandlar våldtäkt som krigföring och hur fenomenet kan förstås med ett intersektionellt perspektiv. Detta har vi gjort utifrån fallstudien som metod då vi har låtit en dom från the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), vilken behandlar en rad händelser i staden Foca, Bosnien-Hercegovina, stå som det huvudsakliga empiriska exemplet. I analysen utgår vi från denna dom samt tidigare forskning för att komplettera empirin, men även för att föra vidare teoretiska diskussioner om våldtäkt som krigföring utifrån vårt intersektionella perspektiv. Detta innebär att vi visar på hur olika maktstrukturer samverkar och vad de har för betydelse för det granskade fenomenet, något som den tidigare forskningen har saknat hittills. Utifrån de socialt konstruerade kategorierna kön, genus, "ras"/etnicitet, religion, nationalism och sexualitet erbjuder uppsatsen förklaringar till användandet av våldtäkt som krigföring, vilka alla går ut på att "de andra" skall nedvärderas samtidigt som den egna identiteten uppvärderas.

Syftet med det här arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur skolan förhåller sig till politiska partier som kan tänkas utmana den värdegrund som skolan vilar på. Just nu är det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tänkas sätta värdegrunden på prov; därför undersöks i den här studien lärares och rektorers förhållningssätt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhällskunskapslärare och två rektorer, uppdelade på två jämnstora gymnasieskolor i Skåne. Skåne är ett län där Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, såväl i riksdagsvalet som i skolvalet, och är därför lämplig som undersökningsregion. Min studie visar att det på skolorna inte finns något gemensamt förhållningssätt när det gäller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det är upp till varje lärare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. Förhållningssättet varierar mellan de fyra lärarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot värdegrunden, vilket i sin tur leder till att sättet på vilket lärarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig åt dem emellan.

The following study pertains to investigate the Christian belief in the resurrection of Jesus as it is portrayal in text books aimed at the course Religion 1 for Swedish upper secondary school. The study was carried out by looking at 12 selected books meant to function as teaching aids suitable for the course. The methodology covers both qualitative and quantitative aspects. The study shows that the topic of the resurrection is dealt with in a ratherneutral fashion. A survey of the evidence does not give credence to the notion that the textlength assigned to the resurrection, in any way gives greater importance to the resurrectionbeing of superior value as an Christian article of faith.The results are further discussed, and suggestions are given for how theresurrection of Jesus can function as a didactic tool for the purpose of teaching Christianityfor Swedish speaking upper secondary school pupils, in agreement and harmony with theSwedish syllabus.

FRÅGESTÄLLNINGHur använder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstås utifrån medialisering och personifiering?BAKGRUNDDet som skrivs på Twitter tenderar att få mycket uppmärksamhet, och inte bara från de som använder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman människor, och skapa räckvidd bra mycket längre än läsarkretsen. Dock utgör twitteranvändare i Sverige en ganska liten skara. Endast två procent twittrar dagligen, och elva procent säger sig twittra någon gång ibland.

I denna studie uppmärksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid två olika HVB-hem. Syftet är att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjälp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med hjälp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar på hur dessa vuxnas ansvar går bortom deras arbetsroll samt hur de får fylla i skorna för ett helt släktträd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa två val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spänningarna dessa två emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons efterträdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tänker sig framtiden, Israels gränser skulle en gång för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. Två månader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en längre tid såg ut att gå mot ett sämre val än väntat.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om samer hos både lärare och elever.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

Föreliggande uppsats kartlägger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hälft. Det undersöks också hur antalet ?nya?, så kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmäktige, förändrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utsträckning förbisetts i tidigare undersökningar, härleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmäktige, men likaså med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

For some time, there has been a general thought that churches built in the Early Middle Ages in Scandinavia, around the 12th century, directly replaced cult buildings or cult sites from the Late Iron Age. There are archaeologists who have criticized this and were instead skeptical that churches at all were built on places where a pre-Christian cult building existed. Several examples from Scandinavia contradict this and show a continuity of place and cult from the Late Iron Age to the Early Middle Ages. The aim of this thesis is through a spatial analysis, study Late Iron Age archaeological sites in the landscape around thirteen churches located around lake T?kern in the western part of ?sterg?tland, to see if there is a place and cult continuity from the Late Iron Age to the Early Middle Ages at the selected locations.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.

The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I?ve used I?ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time.

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..