Religion på Internet är en undersökning som behandlar frågor om hur Internetanvändare argumenterar kring skapelsemyter på diskussionsforum på Internet. Vidare argumenteras det för en identitetsskapande aspekt av Internet ? kan sökare, med hjälp av diskussionsforum på Internet, skapa sig en identitet? I ett sekulariserat samhälle utgår man ofta från att religionen förlorar sin betydelse, men det är viktigt att skilja mellan sekulariseringen på organisationsnivå och på individnivå. På individnivå är religionen fortfarande viktig, vilket framgår av de forum som används i den här undersökningen samt i den litteraturstudie som är en del av uppsatsen. Många, framför allt unga, Internetanvändare använder diskussionsforum för att ge uttryck för sina funderingar och med den o-begränsning som Internet innebär kan användarna lätt hitta svar och kommentarer som både kan stärka och bryta ner den egna identiteten. När det gäller religion på Internet är det viktigt att skilja mellan Internet-religion och religion på Internet.

The purpose of this study in the psychology of religion is to explore the process of an individual?s shift in orienting system, from a religious to an atheistic. The materials used are autobiographical accounts obtained from two books. One that has been used as a primary source and one as a secondary. By using Rambo?s process oriented theory of religious conversion relevant themes and categories were chosen and later subjected to further analysis using Pargament?s theory of religion and coping.

Syftet med denna uppsats var att ifrågasätta den ofta antagna åsikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstämmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, såsom diskriminering, fördomar, segregering och motsättningar. Nordirland valdes som fallstudie på grund av att religionen där förespråkas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig åtgärd i syftet att lösa problemen i samhället.Slutsatsen är att religionen kan ha en värdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det är dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen på konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhället kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgångspunkt i uppsatsens resultat kan man således ifrågasätta religionens roll som en del av lösningen på problemen i dagens Nordirland, där en alternativ lösning istället kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen på religion och istället en uppmärksamhet på den nordirländska identiteten, som sällan förespråkats i historien..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställs och förekommer i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda på hur läroböckerna kunde kopplas till den del av läroplanen som handlar om att skapa förståelse för andra människor och att ingen ska diskrimineras på grund av ovanstående grunder. Uppsatsen utgick från ett intersektionellt perspektiv och metoden var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsättning, religion, etniska minoriteter och personer som inte är heterosexuella är ovanliga i dessa läroböcker. Det visade sig också att män till viss del är överrepresenterade, främst vad gäller kända personer.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.

Uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan religion och politik utifrån ett antagande om att globaliseringsprocessen spelat en viktig roll för ökad religiositet i den politiska sfären. Utifrån en idé- och ideologianalys med kritiska inslag fokuserar vi främst på statsmaktens förändrade roll, i och med globaliseringsprocessen. Vi använder oss av en socialkonstruktivistisk teori då vi tror att religionen inte är något konstant utan något som kan konstrueras utifrån sitt syfte. Maktaspekten blir också central här. Vi har genomfört fallstudier på två länder, USA och Iran, för att se om vi kunnat finna stöd för vår tro att det finns ett samband mellan globaliseringen och en ökad religiositet inom politik.

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..

Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten.

Denna C-uppsats bär titeln ?Det står i Bibeln?: Ku Klux Klan och religion över tid och är skriven av Marcus Karlsson. Studien belyser Ku Klux Klans utveckling från bildandet under 1800-talet till 2000-talets början, med hänseende till deras religiösa ståndpunkt i en värld av skiftande religiositet. De frågeställningar som bearbetas ämnar besvara hur Ku Klux Klan motiverar sina åsikter och existens utifrån en teologisk ideologi. Syftet är även att belysa deras ursprungliga förhållande till religion och religiösa institutioner samt eventuell utveckling som har skett över tid.

The purpose of my essay is to analyse the antiziganism imparted by the Swedish Governement during the 1930´s and 1940´s. The starting points are the text in the first published chapter of the Governement´s White Paper and other political texts refered to concerning surveys of the gypsies. My sources will be these texts important for the time period of my essay. The White Paper recites in chronological order for the repeatedly made surveys and registrations of the gypsies made by the authorities during the 1900´s. My analysis will apply the theories of Michel Foucault being about biopower/biopolitics and the method for ideological analysis by Sven-Eric Liedman.

The number of people with another culture isincreasing in Sweden. This change in society bringsconsequences in health care that has not any methodsto manage. The Muslim woman?s meeting with thehealth care is one of those areas. The aim with thisstudy was to describe the nurses meeting with femaleMuslim patient.

The following essay aims to determine what textbooks and teaching media educators in the county of Västerbotten use when teaching the relation between religion and science. Based on educational science theory and through analyzes of factual texts, the teaching materials was examined to determine how much focus they put on the thematic of religion and science. The result shows how the different teaching materials affect this thematic differently. The main conclusion is therefore that students in Sweden could, depending on the teaching materials used in their education, be taught by different standards to reach the same requirements..

This thesis analyzes how homonationalist and heteroactivist discourses are reproduced in the Sweden Democrats political communication between 2022 and 2025. Drawing on critical discourse analysis, the study examines a selection of key texts, including two Almedalen speeches by the party leader Jimmie ?kesson (2022, 2024), an extraction from a report produced by the party, and a parliamentary motion. The study is theoretically grounded in scholarship on homonationalism, heteroaktivism and populist radical right nationalism. It investigates how gender, sexuality and religion are discursively mobilized to define national belonging and construct boundaries between ?us? and ?the other?.

Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter?I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition.