Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning.

It is estimated that 22 000 contaminated areas exist in Sweden today. In order to classify the risk of contaminant migration from these areas and to prioritize which of these contaminated areas should first be treated, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) has designed a method, for the investigation of contaminated areas (MIFO). One of these contaminated areas is the landfill Gräsötippen outside Köping. The landfill has been used by both Yara AB and the Köping municipality between the years 1945 and 1975, and both industrial and household waste have been deposited there. The aim of this report is to survey which contaminants that can be found in the soil and water in the landfill Gräsötippen and to evaluate the migration of these contaminants.

With the collapse of the Soviet Union and the 9/11 attacks, the landscape of the freedom of religion has changed. The issues now facing freedom of religion varies greatly from the issues that the drafters of the universal declaration of human rights faced after World War II.In the light of the new issues that States face in the intersection of religion and societal interest, scholars have criticized the European Court of Human Rights to give too much leeway to the States in determining how the human rights should be implemented, by using the doctrine of margin of appreciation. Critics of the margin of appreciation claim that it is based on culture relativism and that the doctrine undermines the universality of the human rights. In order to decide if the margin of appreciation has indeed led to a relativization of the human rights I compared it to the jurisprudence of the UN Human Rights Committee and its use of the Syracusa principles. My conclusion is that the jurisprudence of the European Court of Human Rights cannot be considered to be based on culture relativism.

An increasing amount of companies and organizations are starting to implement the use of cloud computing in their business. This trend results in that software, which was previously sold and distributed to the customers whom then had to install the software on their own computers, now is being replaced with Software as a Service (SaaS). SaaS makes software available through the customers? browsers, which results in that the service providers only have to administer a single application. The process to migrate a distributed application to a service delivered as a SaaS lacks sufficient investigation; this paper will provide some guidelines for conducting such a pro- cess.

This bachelor essay studies families that have migrated from countries in Europe to Sweden,and their experiences of adapting to new conditions of the Swedish welfare state. Theirexperiences are studied firstly from an institutional point of view, which refers to the family?s experience of adapting family life to Swedish family social policy. Secondly it focuses how the families experience new norms and values connected to Swedish family social policy. The main aim is to seek what problems families migrating to Sweden might be confronted with when adapting to new conditions of the welfare state.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

With the collapse of the Soviet Union and the 9/11 attacks, the landscape of the freedom of religion has changed. The issues now facing freedom of religion varies greatly from the issues that the drafters of the universal declaration of human rights faced after World War II.In the light of the new issues that States face in the intersection of religion and societal interest, scholars have criticized the European Court of Human Rights to give too much leeway to the States in determining how the human rights should be implemented, by using the doctrine of margin of appreciation. Critics of the margin of appreciation claim that it is based on culture relativism and that the doctrine undermines the universality of the human rights. In order to decide if the margin of appreciation has indeed led to a relativization of the human rights I compared it to the jurisprudence of the UN Human Rights Committee and its use of the Syracusa principles. My conclusion is that the jurisprudence of the European Court of Human Rights cannot be considered to be based on culture relativism.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

The aim of the study is to examine how religion legitimates outrages and it what ways we can regard religion as politics. The study uses the theory that Eickelman and Piscatori present in their book Muslim politics. They use the term ?Muslim politics? to describe the relation between Islam and politics. Eickelman and Piscatori divide Muslim politics in five elements that the essay uses to structure the analysis.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Denna uppsats syftar till att utreda ifall den interna migrationen i dagens Sverige skett på ett sätt som överensstämmer med de antagande som humankapitalteorin gör om migration, samt att utreda om det finns ett samband mellan individens humankapital och dennes benägenhet att flytta. För att undersöka detta ställdes följande hypoteser: 1. Individer som har ett stort humankapital, d.v.s. är högskoleutbildade, har en större benägenhet att flytta än individer med ett litet humankapital, d.v.s. som saknar högskoleutbildning.

Uppsatsen ?Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!? utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen.

Under 1500 och 1600-talen upplevde det nuvarande Peru en period av förändringar i alla avseenden, inte minst i religiösa. Inkariket som var en teokratisk stat, blev erövrat av spanjorerna som hade kommit till den nya världen med en ?ny? tro, katolicismen. En tro som påtvingades urinvånarna utan minsta hänsyn till deras religioner som betraktades som avgudadyrkan.Genom min studie där jag gjort en analytisk tolkning av indianernas historia, deras religiösa liv och dess utveckling, har jag kommit fram att spanjorernas olika metoder mot avgudadyrkan, gav upphov till en ny religion. En quechua katolicism som kom ur och anpassades till den indianska verkligheten.

ICTY bildades efter krigen i Jugoslavien. I uppsatsen beskrivs tribunalens bakgrund organisatoriskt och historiskt. Jag utreder även dels vad som faller under begreppet sexuellt våld enligt olika internationella organisationer som arbetar med internationella konflikter av olika slag, dels hur den jugoslaviska konflikten såg ut och hur sexuellt våld användes som del av krigföringen under konflikten jämfört med hur det har använts i andra fall. Jag beskriver slutligen de domar som ICTY har fällt angående sexuellt våld. Jag försöker således att utreda om ICTY har ökat juridisk rättvisa för kvinnor som har utsatts för sexuellt våld i krig.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.