Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.

   SammanfattningBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi.Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och analyserats med inspiration av metasyntes.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva som HIV-positiva och/eller AIDS-sjuka. 14 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i åtta kategorier: Att inte kunna förändra sin situation men kunna förändra sig själv, att finna mening med sin sjukdom, att vara stigmatiserad, övergiven och utan värdighet, att framtiden är oviss och den bekymmerslösa tiden i livet går förlorad, att känna skuld till sin sjukdom och livet som ett trauma, att det är viktigt med motivation och stöd, att ha tankar och önskemål om tiden innan döden och dödsögonblicket, att känna den trötta kroppen ge upp påverkar människorna mentalt. Den fördjupade förståelsen om hur människor med HIV och/eller AIDS upplever sin situation tydliggör dessa människors behov av respekt, förståelse samt stöd. Denna kunskap tillsammans med fortsatt forskning kan genom att människors upplevelser åskådliggörs från ett inifrånperspektiv bidra till utveckling inom omvårdnad.

Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta  komplicerade  vilket  innebär  många  tankar  och  känsloupplevelser.    För  att  fortsätta utvecklas  som  sjuksköterska  samt  bearbeta  upplevelser  behövs  tid  till  handledning  och reflektion.  Det  finns  flera  olika  handledningsmodeller.  Syfte:  Syftet  med  studien  är  att utifrån  tidigare  forskning  beskriva  sjuksköterskors  upplevelser  av  kollegial  handledning.  Metod:  Litteraturbaserad  studie  med  kvalitativ  inriktning.  Resultat:  Det  framkom  fyra viktiga     huvudkategorier     med     åtta     underkategorier.     Huvudkategorierna     var, handledningsgruppen,  stöd,  reflektion  och  profession.  De  följande  underkategorierna, trygghet  och  motivation,  välbefinnande  och  kollegialt  stöd,  bearbetning  av  känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.    Diskussion:  Sjuksköterskor  anser  att  handledning  är  viktigt.  Ges  de  inte möjlighet   till   reflektion,   riskerar   känslor   och   upplevelser   att   bli   ett   hinder   i omvårdnadsarbetet.  Det  är  dock  viktigt  att  handledning  utförs  på  rätt  sätt,  för  att  ge sjuksköterskorna  rätt  motivation  att  medverka  i  handledning.  Sjuksköterskorna  når  både personlig   och   professionell   växt   genom   att   utbyta   erfarenheter   mellan   kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av  handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet..

Bakgrund: 1 oktober 2009 var det 461 personer som väntade på att få en ny njure i Sverige. Väntan på en ny njure kan vara lång. Detta innebär att en levande donator kan förbättra utsikterna för många njursjuka. Men att vara en njurdonator är inte alltid så lätt därför är det fördelaktigt att ha en del kunskaper om hur de upplever situationen. Syfte: Att undersökta levande njurdonatorers upplevelser före och efter donation.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och räknas till en av de stora folksjukdomarna. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna vid denna typ av cancer och innebär att kirurgiskt avlägsna prostatakörteln och vävnaden runtomkring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser efter genomförd prostatektomi till följd av prostatacancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Detta resulterade i fem kategorier: fokusera på att bli av med cancern, förlust av kontroll och strävan att återfå kontrollen, behov av stöd och information, känslor av skam och frustration och förändringar i det sexuella samlivet.

Ett stort antal barn/ungdomar separeras från sina familjer och skickas bl.a. till Sverige från konfliktdominerade och krigshärjade länder för att barnet ska ha ett tryggt liv och tillvaro.Syftet med min studie är att beskriva, belysa och analysera den problematik och de svårigheter som uppstår hos ensamkommande flyktingbarn som skickas bland annat till Sverige, av deras föräldrar eller närbekanta, från krigshärjade eller politiskt ostabila länder med förhoppningen att barnet ska garanteras en trygg tillvaro och framtid. Med denna studie vill jag söka svar varför barn skickas ensamma till Sverige, hur dessa mottages, vilka upplevelser de har med sig och hur de upplever sin nya situation. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsmetoden.Resultatet av min studie, i likhet med tidigare forskning, visar att barn som ensamma kommer till Sverige och söker asyl drabbas av psykosomatiska sjukdomar, identitetskonflikter som ett resultat av sina tidigare upplevelser/erfarenheter, separationen från sina föräldrar och närstående samt det nya landet som innebär nya utmaningar..

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska självuppfattning där syftet är att belysa och få en fördjupad förståelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska självuppfattning i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna gällde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner påverkar deras fysiska självuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

En operationsavdelning är för de flesta en främmande miljö som upplevs skrämmande. De som ska genomgå en operation känner olika grader av ängslan, oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar från åren 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden.Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna.Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation.

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete.