Sök:

Sökresultat:

315 Uppsatser om Religiös stat - Sida 9 av 21

Frihet att vÀlja krig - Sverige och Nato i ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv

För första gÄngen nÄgonsin arrangerar Sverige Är 2005 ett möte för lÀnder som ingÄr i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgÄngspunkt i detta fokuserar uppsatsen pÄ hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstÄs, och pÄ möjligheterna för Sverige att stÄ neutral i hÀndelse av krig.Studien utgÄr frÄn utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om sÀkerhetspolitik under Är 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjÀlp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förÀndrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska sÀkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser frÄn att Sverige Àr ett litet land med begrÀnsat inflytande i den internationella politiken. Hon mÄlar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige Àr i behov av sÀkerhetspolitiskt samarbete.

Hur möter man Warden? : En militÀrteoretisk prövning av Sveriges militÀra förmÄga

John III Warden beskrivning om hur militÀra maktmedel skall nyttjas för att nÄ högre politiska mÄl Àr en av de mest kÀnda inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kÀnda konflikter. Ett omrÄde dÀr forskningen Àr mindre utbredd Àr hur en stat kan nyttja sin militÀra förmÄga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militÀra förmÄga som krÀvs för att möta en sÄdan angripare.Slutsatsen Àr att förmÄga till luftoperativ kontroll Àr central, denna upprÀtthÄlls genom tillgÄng till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. VÀsentligt Àr attdessa system har förmÄga att verka uthÄlligt och över stora ytor.

MÄlstyrning i skolan : En fallstudie i gymnasieskolan

Bakgrund och problemformulering: År 1990 faststĂ€lldes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att mĂ„lstyrning skall anvĂ€ndas. Staten skall se till att utbildningen i landet Ă€r likvĂ€rdig och av hög kvalitet genom att sĂ€tta nationella riktlinjer och mĂ„l. Kommunerna har stor frihet att sjĂ€lva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som faststĂ€llts av regering och riksdag.

KAN EN PALESTINSK STAT BILDAS UTIFRÅN AVTALEN "OSLO AGREEMENT" OCH "A PERFORMANCED-BASED ROADMAP TO A PERMANENT TWO-STATE SOLUTION TO THE ISRAELI-PALESTINIAN CONFLICT"?

TvÄ-statslösning för den Palestinska Myndigheten Àr en Äterkommande diskuterad vÀg bort ifrÄn konflikten i Mellanöstern. För Palestinas del har den mÄngÄriga politiska och vÀpnade kampen för existensberÀttigande varit deras första argument i statsbyggnadsprocessen vilken har kantats av ?sexdagarskrig?, ?Yom-kippur-krig?, ?Al-Aqsa intifada? och stenkastning.Genom en fallstudie dÀr jag har operationaliserat Barry Buzans teori om statsbildning sÄ har jag under sökt dokumenten ?Oslo Agreement? och ?A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict?, om statsbildning baserat pÄ dessa Àr möjlig. Resultatet av undersökningen Àr att teorin bakom de statsbildande komponenterna har kunnat operationaliseras och genom detta visat att territoriet, den nationella identiteten och palestinska strategiska omrÄden Àr de mest förekommande statsbildande bestÄndsdelarna. Generellt citeras dokumenten fortfarande i statsbyggnadsprocessen men förtroendet att bygga staten Palestina pÄ dessa, uppfattar jag vara urholkad.Sökord: ?Palestine State Building?, ?Statebuilding?, ?Statebuilding Buzan?, ?Statsbildning?..

Brottsprovokation : I Sverige och USA

Denna rapport behandlar om och nÀr polisen fÄr anvÀnda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rÀtt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjÀlp av bland annat tidigare rÀttsfall, utlÄtande frÄn JK, HD samt JO av de rÀttsliga regler som gÀller i Sverige och med hjÀlp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gÀller i Sverige grundar sig i huvudsak pÄ principerna att brottsprovokation inte Àr tillÄtet samt att bevisprovokation fÄr tillÀmpas vid en stark misstanke mot nÄgon om ett redan begÄnget brott. En provokation fÄr inte föranleda nÄgon att begÄ brott som denne annars inte skulle ha begÄtt. PÄ grund av brist pÄ lagregler sÄ rÄder en osÀkerhet avseende vad som Àr tillÄtet respektive inte tillÄtet vad gÀller provokativa ÄtgÀrder.

Piratjakten i Adenviken : - omhÀndertagande, överlÀmnande och Europakonventionens tillÀmplighet

Sjöröveri anses vanligen ha uppstÄtt i samband med att nÄgot av vÀrde för första gÄngen lÀmnande land. Sedan dess har pirater funnits pÄ mÄnga av vÀrldens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gÄtt upp och ner under tidens gÄng. NÀr sjöröveri Äterigen började ta fÀste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerÀtten pÄ omrÄdet. Detta arbete fortsattes av FN och pÄ 1980-talet fÀrdigstÀlldes FN:s havsrÀttskonvention som innehÄller ett antal relevanta artiklar.

Att Inkludera De Exkluderade- Om allas rÀtt till mÀnskliga rÀttigheter

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

Intressemakt - Relationen mellan stat och intresseorganisationer i demokratiteoretisk belysning

Which general outlines are preferable in the relation between organizations and government? From normative theory and method I throw light upon this question by defining and comparing two different democratic standpoints. The substantial democratic standpoint focuses on political effectiveness and the procedural democratic standpoint focuses on equal representation. The normative discussion aims at comparing how well the different standpoints function in political praxis. Since the ambition is to discuss concrete praxis I have also chosen to analyse an extensive case of interest influence in Swedish politics empirically.

Hur pÄverkar det globala civilsamhÀllet staten? Exemplet rörelser för legalisering av abort i Colombia

PÄ kort tid har Colombia gÄtt frÄn ett totalförbud mot abort till en ovÀntad legalisering, en kontroversiell lagÀndring vilken Àr ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhÀllet. Denna utveckling visar en ovÀntad kÀlla till makt som blir intressant att fördjupa sig i dÄ det Àr ett aktuellt fenomen, och en kritisk frÄga som kom ett genomföra en radikal förÀndring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rÄdande teorier om det globala civilsamhÀllets pÄverkan pÄ politiken kan ge en ökad förstÄelse för detta exempel, genom att titta nÀrmare pÄ begrepp som makt, globalisering, mÀnskliga rÀttigheter samt relation mellan stat och samhÀlle. Detta material baseras pÄ rÄdande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt tvÄ intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie Àr makt, det globala civilsamhÀllet, pÄverkan, feminism samt abortfrÄgan..

Kvinnors erfarenheter av amningstidens lÀngd i relation till vÄrdtidens lÀngd : En retrospektiv studie

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens lÀngd och vÄrdtidens lÀngd relaterat till bakgrundsvariablerna Älder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och vÄren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades dÀrefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-tvÄ test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som Àr högutbildade och omföderskor ammar lÀngre Àn de lÄgutbildade och förstföderskor.

Good Governance: En utvecklingsagenda i VĂ€rldsbankens regi

Good governance-begreppet introducerades av VÀrldsbanken pÄ slutet av 1980-talet som riktlinjer för hur en stat pÄ bÀsta sÀtt skall organiseras och styras för att nÄ ekonomisk utveckling. Good governance-idealen innefattar bland annat öppenhet, transparens, rÀttsÀkerhet och effektivitet, som sÀgs uppnÄs genom ÄtgÀrder som liberalisering och decentralisering. Banken har anvÀnt sig av konditionalitet dÄ de stÀllt krav pÄ anpassning till good governance till de lÀnder som ansökt om utvecklingslÄn. Tidigare har good governance-kriterierna setts som absolut goda och tillÀmpbara i alla lÀnder, i enlighet med ett best practice-synsÀtt. MÄnga har kritiserat denna tillsynes förenklade vÀrldssyn och hÀvdat att agendan Àr alltför ambitiös och att banken bör ta hÀnsyn till mottagarlÀndernas specifika kontexter för att nÄ bÀsta resultat.

?Folkbibliotekets funktioner i det lokala samhÀllet? ? En idéanalytisk studie av fyra biblioteksplaner

The aim of this master thesis is to investigate the ideas about functions that public libraries have in the local society. We have used the method idea analysis on four municipal library plans, to find out which ideas about library functions that frequented each plan, and what similarities and differences there were between the ideas about functions in each plan. As a theoretic base, we have used a theory about three dynamic spheres in modern society: the state market and civil society, and examined how these three spheres influence and control the library functions. We have extracted six different ideas about library functions: educational, social, economical, entertaining, serving and democratic functions. The most dominating ideas in this study are ideas that the public library should be an educating and formative institution.

Förbifart Stockholm : MaktförhÄllanden och ansvar

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

FörÀndringskommunikation : Ett fiberbredbandsprojekt i Vara kommun

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Den nya kompletteringsregeln i 39a kap. 7a § IL : En analys av dess förenlighet med etableringsfriheten

Den första svenska CFC-lagstiftningen trÀdde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgÄtt flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna Àr att förhindra skatteplanering med bolag i lÄgbeskattade lÀnder och pÄ sÄ sÀtt försvara den svenska skattebasen. I kort innebÀr de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta Àgaren till ett i utlandet belÀget CFC-bolag löpande för dess inkomster frÄn CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemslÀnderna, dÀribland Sverige tvingades Àndra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskrÀnkning av etableringsfriheten och skall förbjudas sÄvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplÀgg och dÄ etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning fÄr inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering frÄn vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->