Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen..

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

This study explores how music can be seen as a vehicle for religious faith. How does music transcend beliefs and messages from God to humans, and how can it be used as a way of interpreting and recognizing the supreme, ultimate existence that people refer to as ?God?? Music has been used as an important expression in religious cults throughout times. It has been used as a healing force, in accordance with what has been said about God's willingness to heal humans. Historical examples include Paul, Origen, St.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vår analysmodell utefter är de teoretiska utgångspunkter tagna från Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.Utifrån vår analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen endast är retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns på ett konkret sätt..

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

2008 presenterades utredningen SOU 2008:52, ?Legitimation och skärpta behörighetsregler?. Avsikten var att komma tillrätta med problemet att så många lärare var obehöriga, vilket ansågs försämra kvalitén i skolan. Uppsatsens material består i utredningen samt sex relaterade remissvar.Syftet med uppsatsen var att söka svar på vilka argument utredningen använde, på vilket sätt de presenterades samt hur de bemöttes i remissvaren.För att uppnå detta användes verktyg för retorisk analys och, i remissvaren, ett språkligt perspektiv med fokus på värdeladdade ord.Resultatet var att utredningen till största del använde sig av hänvisningar till bl.a. andra utredningar, forskare och andra auktorisationssystem.Det visade sig även att remissinstanserna s.a.s.

This study aims to deepen the understanding of how belonging and community is created in one of the aesir faith communities in Sweden. The study examines the aesir faith communities ability to develop the community members religious identity as well as their understanding of the importance of cultural heritage and how it affects the members in their practices of their aesir faith. The main argument in this study is that cultural heritage creates a sense of community that makes the members want to stay and develop their religious identity together with the other members of the aesir faith community. I have used cultural heritage, symbols and rituals, belonging, community and religious identity as concepts in order to answer my research questions. The methods used in this study are participant observation during the group's public activities, as well as interviews with the members of the aesir faith community in order to confirm the analysis I made during the participant observation.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det växande mediala samhället är retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet är att försöka finna en djupare förståelse för hur man kan använda retorik i ett företag när man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jämföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frågat oss hur vårt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tänker förmedla den.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk.