Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kännetecknande drag för kommunikativt ledarskap. Några tendenser till vad som är kännetecknande är ett metaforiskt och personligt språk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmärksamheten kvarstår hos mottagarna utan att förståelsen går förlorad. Talhastigheten får således varken vara för snabb eller för långsam. Alla ledare i studien använder sig av tredje person i sina tal och de flesta använder negativa ord mer än positiva.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Målet med uppsatsen var att se hur man producerar fram en reklamkampanj, framför allt hur man gör det för första gången samt hur retoriken kan bidra till ett lyckat koncept. Vilka förutsättningar krävs? Arbetar man på ett annorlunda sätt? Vilka medel använder man för att få en framgångsrik reklam? Detta har undersökts genom att intervjua personer som varit med och producerat den prisbelönta och världskända reklamkampanjen från IKEA  ?Drömkök åt alla? ur ett retoriskt perspektiv. Resultatet visar på en resa rätt i tiden  i hur man med ny teknik får fram något helt unikt..

The intention is to focus on the implementation of the tablet in preschools and how the intentions around the introduction of the tablet take shape in different preschools. The method is semi structured interviews where the respondents consist of 3 preschool directors and 6 teachers where the preschool directors work. This is a relevant subject to illustrate, as the tablet has become a tool in preschool where it seems to be different opinions about how it should be used. This study aims to understand how the implementation can take form in different preschools, what kind of similarities and differences we can see with the intentions of the tablet and if there is need of clarification on the workings of the tablets in preschools. The results show that the intentions around the introduction of the tablet in preschool look different in the preschools, and the implementation of this new technology starts in a small scale with help of photographing and videotaping.

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten.Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse.

The Sweden democrats are a political party that has had a time of success duringthe last year. However many people believe them to be a racist party, in contrastto how they view themselves and their political message. How is it possible thatthe views of the same party differ to this extent, it seems to be a large ambiguityin their message. Rhetoric is a tool that everybody uses in some way or anotherand can be crucial to how a political party is perceived by people. Can thereforethe use of rhetoric be a factor that has contributed to the different perception of theparty and if so, in which way?With the help of theories such as semiotics, classical rhetoric and antiestablishmentstrategy, different texts, such as motions, and pictures published bythe Sweden democrats can be analyzed to find ways they use rhetoric.In the analysis it was obvious that they used rhetoric, even though therhetorical quality differed between the leading persons in the party and the peoplewho represented the Sweden democrats in the local government.

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Ã…ke Lundberg among others.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot?s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message..

De senaste åren har karikatyrer vid två tillfällen väckt kraftiga reaktioner i Sverige. Denna undersökning syftar till att undersöka om och hur debatter kring karikatyrer fungerar epideiktiskt och bidrar till formandet av en världsbild. I detta syfte har vi tittat närmare på argumentationen och det underliggande dramat i fyra tidningsartiklar från debatterna kring Lars Hillersbergs karikatyrer som betonade vad som ansågs vara typiska judiska karaktärsdrag och Jyllands-Postens publicering av karikatyrer av den muslimske profeten Muhammed. Resultaten visar att debatterna har epideiktiska funktioner genom att de bidrar till processen av en gemensam definition av de uppkomna situationerna och därmed ökar sammanhållningen i gruppen. Dess medlemmar förnyar sin självbild och sin syn på vad som är gott..

An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) är två stycken dokumentärfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentärfilmerna. Den diskuterar även syftet av de filmsekvenser som används till varje tal/intervju. Uppsatsen innehåller analyser av varje film samt en analyssummering mellan båda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) är en dokumentärfilm med fokus på Al Gores och hans kampanj där han försöker informera folk gällande klimathotet.

Titel: Sagan om Rescuerunner ? hur corporate storytelling kan förbättra markandskommunikationen på Rescuerunners hemsidaFörfattare: Elin DahllövUppdragsgivare: Safe at SeaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborg universitetTermin: Vårterminen 2013Handldare: Orla VigsøSidantal: 56Antal ord: 16 075Syfte: Att ta reda på hur corporate storytelling kan stärka varumärketMetod: Kvalitativ bild- och textanalysMaterial: Texter och bilder från www.rescuerunner.comHuvudresultat: Att Rescuerunner, en produkt som framställs som ganska tekniskt avancerad och med en rad finesser som inte är uppenbara vid första anblicken, kan tjäna på att använda sig av corporate storytelling. Främsta anledningen till detta är att produkten blirmer lättillgänglig och lättare kan förklaras. Istället för att nämna en massa teknisk information och data, kan man berätta en historia om hur det fungerar och vad det innebär i verkligheten..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens självförtroende påverkades då eleverna fick möjlighet att träna sig i att tala inför såväl större som mindre grupper. Vår undersökning genomfördes i en åk 5 där vi med hjälp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade både i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utläsa om någon förändring skett. Eleverna skrev loggbok en gång i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gå från enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framträdande inför grupp, en så kallad soloredovisning.