The purpose with this essay is to examine the Liberal Party and the Left Party´s views on homework, if the parties considers that homework affects the schools plan for equivalence and if the parties disagreement can be related to their different ideologies. To answer the purpose I have used following questions: How do the Liberal Party and the Left Party define the concept of homework?, What is the purpose of homework in primary schools according to the Liberal Party and the Left Party?, What are the arguments for and against homework and do homework affects the schools plan for equivalence according to the parties? and Can the parties' views on homework be related to their respective ideologies? The method used is a qualitative textual analysis with focus on the idea analysis. The material consist of relevant newspaper articles, news and debate clips and the parties various party programs, during the time frame of 2006-05-31 - 2013-10-14. To answer the purpose I also used different types of discourse theories, equivalence theory and the ideologies liberalism and reformist socialism as theories.The results shows that the Liberal Party and the Left Party have different views about what a homework should be considered as and that both parties thinks that homework can affect the schools plan for equivalence, but they have different perceptions about how.

The persecution of the Rohingya Muslim minority population in southwestern Burma has come to the fore in recent years. The aim of this study is to first analyse the degree and respects of biopolitical control in the case of political oppression. Secondly, the aim is to compare the similarities and differences when it comes to the causes, mechanisms and expressions of the two theoretical starting points in the case.Giorgio Agamben´s biopolitical theory, which tries to reconnect state control over life and death with modernity, forms the basis of the analysis. Will Kymlicka´s liberal theory on minority rights serves as a theoretical comparison tool. Methodological starting points to the specific bilateral purpose will be both of the textual and discursive analytical tradition.

Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator..

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande.

The aim of this thesis is to examine the debate in Swedish library press concerning privatization of public libraries. The aim of the thesis stems from a desire to know whether Swedish librarians, as has been alleged in contemporary right wing debate, are politically biased and adherents of socialism. The debate is analysed using the method of idea and ideology analysis, using the tool of ideal types of the ideologies socialism and neo- liberalism. As material I have chosen articles from the magazines Biblioteksbladet and DIK Forum, from the years 1989 to 2010. The reason for choosing the topic of privatization is that it is a controversial question and a topic one could expect to generate a heated debate.Four positions can be discerned in the debate.

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Avhandlingen ?En jämförelse mellan Wittgenstein och Rorty?, syftar till att ge ett svar på frågan om Richard Rorty har rätt att hänvisa till Ludwig Wittgensteins filosofi som överensstämmande med sin egen filosofi, nypragmatismen. En analys av texter från de båda filosoferna visar att de skiljer sig ifråga om vad filosofi är genom att Rortys åsikt grundas på ett historicistiskt och allmänvetenskapligt synsätt medan Wittgensteins är av filosofisk art; deras åsikter om vad filosofin borde vara genom att Rorty vill ha en friare filosofi med betoning på diskussion medan Wittgenstein menar att filosofin även i framtiden kommer att syssla med samma problem som de gamla grekerna; deras åsikter om filosofins värde genom att Rorty anser att filosofin har ett värde som vägledare och diskussionsform medan Wittgenstein endast tillskriver filosofin ett värde som en terapi för att klarlägga olika frågor. En ytterligare analys visar att frågeställningarna är två; är Wittgenstein pragmatist och är han politiskt liberal? Det svar som ges är att Wittgenstein inte är pragmatist i Rortys mening och att det inte finns några belägg för hans liberalism och att dessa tolkningar från Rorty endast beror på att han missförstått Wittgenstein på dessa punkter.

Holy war against the aberration and the newspaper terrorismHeligt krig mot förvillelsen och tidningsterrorismen This paper explores Bernhard von Beskow?s (1796-1868) conservative critique of the, for the early 19th century, new dominating voice in public matters namely the liberal press. There are competing narratives about the emerging liberal press and its critics. On the one hand the conservative critics were seen as hopeless reactionaries which acted against freedom of the press, themselves stripped of positive ideals and/or handled with little interest as footnotes in the great story of the liberal victory over its opponents. On the other hand this story has been questioned and an alternative has been presented of how to understand the conservatives and their critique of the press.

Ska människor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna fråga har varit omtvistad gällande rättigheter och är skiljelinjen mellan liberal och kommunitär teori. När det gäller minoriteters rättigheter har de ofta fallit mellan dessa två tankegångar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa människors rätt på ett tillfredsställande sätt. Ursprungsbefolkningar har därför fått leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrån deportationer till regelrätta massaker. Som ett försök till att skapa rättvisa förhållanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rättigheter nämligen ILO 169.

This study is based on the will to understand the importance of a specific theory within social work. From the concept of neo-liberal governmentality, the aim is to critically examine and discuss how governance and self-governance is manifested in social work methods and interventions, exemplified by the theory cognitive-behavioural therapy (CBT). This will be accomplished through an analysis of:? How governance (and self-governance) is manifested in text through the advocacy of CBT and methods based on CBT.? How (governance and) self-governance is manifested in text through the contents of CBT and methods based on CBT. The study has a deductive approach including the hypothesis that the discourses inherent in social work methods and interventions, exemplified by the theory of CBT and methods based on CBT, may be related to the West?s development of a neo-liberal concept of governance.

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater.

Studies of networks, fields and of communicative circulations complement each other. This master thesis is a biographical study of an author and journalist, Gustaf Montgomery GM, his network in Sweden of the early 19th century, and a study of his authorship and literary career. The starting-point of the study is GM:s change of field from the conservative to the liberal in 1832. The aim is to give explanations to this change and to describe how the change in turn effected the network. The method used is critical of sources.

In the post Cold-War era, world politics was transforming itself through its emerging complex issues such as terrorism and influential and interdependent actors such as the European Union. In this new era, the European Union was developing its Common Foreign and Security Policy pillar both to present a coherent and unified EU policy and to prove its political potent in order to become an influential actor on world politics. On the other side, security environment was also transforming its content through emerging actors and issues. As one of the most prominent actors of the world politics, the EU was influenced by the transformation of security environment, whose economic ?soft power? proved necessary but insufficient for being a global power in this emerging security environment.

The focus of this essay is on a political party that was founded in Sweden in 1904. Today, we known it as Moderata Samlingspartiet. Historically, this party has transitioned through multiple phases which have included a change of name and also a change of substance in the area of trade policy. The party that was cheering globalisation at the 2006 congress had its roots in protectionism and had been founded as a strict protectionist organisation. The question raised here is what has caused this dramatic change in the trade politic?In addressing this important question, I have used both organization and party strategy theories to identify the main underlying reasons.