SAMMANFATTNINGBakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor.Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys.Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp.Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att arbeta inom palliativ vård utifrån de fyra hörnstenarna samt beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskan använder i den palliativa vården.Vidare var syftet att granska litteraturstudiens ingående artiklars kvalité med avseende på den metodologiska aspekten urval. Litteraturstudien var av en deskriptiv design som sammanställts av 13 kvalitativa artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att en god kommunikation var betydelsefull i arbetet utifrån de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående i den palliativa vården. Arbetet utifrån hörnstenarna upplevdes fungera bra i flera avseenden, dock uppstod svårigheter i vården vilket sjuksköterskorna hanterade genom användning av en emotionsfokuserad, meningskapande och/eller problemfokuserad coping. Av samtliga artiklar tillämpade tre ett strategiskt urval, en ett bekvämlighetsurval och en ett teoretiskt urval.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen.

BAKGRUND Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen bryter vanligtvis ut i 20-40 årsåldern och ger neurologiska symtom ex. domningar. MS är än så länge obotlig, men sedan i början av 2000-talet finns effektiva bromsmediciner. Fatigue är ett engelskt ord som beskriver den sjukliga trötthet som kan uppträda vid exempelvis MS.

Bakgrund: Många patienter inom vården drabbas av venösa bensår och det är en orsak till både fysiskt och psykiskt lidande. Läkningstiden är lång och venösa bensår är ofta återkommande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med venösa bensår uppfattar sitt sjukdomstillstånd Metod: Tio vetenskapliga artiklar med inriktning på patienters upplevelse av att leva med venösa bensår söktes fram. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av relevanta och vedertagna söktermer. Därefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Denna uppsats handlar om gränslöst frivilligarbete. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet är väldigt påfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet är att ta reda på hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda på vad som är deras motiv och drivkrafter och på vilket sätt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar på en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning.

När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar.

Friidrotten upplever ett problem när unga lovande elitjuniorer slutar med sin idrott innan de har hunnit ta steget över till senioridrott. Den här studien fokuserar på vad det är för brytpunkter som påverkat att idrottarna valt att avsluta sin elitsatsning. För att få en djupare förståelse har även fokus legat på vad som var meningsskapande både under och efter elitsatsningen. Syftet var att belysa före detta elitjuniorers upplevelser kring deras övergång från elitjunior till ett liv utanför en elitsatsning inom friidrott. Den teoretiska referensramen utgick från teorin om en Känsla av sammanhang samt Careershipteorin.

I Sverige upptäcks varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 års ålder. Den tredje vanligaste mottagaren av vård i Sverige är barn, vilket innebär att föräldrar till ett barn med cancer påverkas negativt i vad gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet. Föräldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, då föräldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvården skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvårdnaden av barnet, är det relevant att belysa föräldrars upplevelser för att förstå vilka behov som finns.

Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur prostatacancer patienter och deras partner skattar sina eventuella nivåer av ångest och depression samt att undersöka om skattningen mellan dessa två grupper skiljer sig åt. Syftet är även att kvalitetssäkra frågeformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) enligt ?Question-and-Answer?-modellen.Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv- och jämförande metod användes. Studien innefattade sex patienter samt sex partners, sammanlagt 12 personer. Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter.Resultat: Både patienterna och deras partners skattar relativt låga nivåer av ångest och depression.

En av nio kvinnor kommer någon gång att drabbas av bröstcancer och varje år dör omkring 1500 kvinnor på grund av att bröstcancern fjärrmetastaserat och därmed blivit obotlig. De studier som hittills har gjorts på dessa kvinnor har framförallt handlat om kvinnornas upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer och endast en liten del har fokuserat på hur de hanterar att leva med vetskapen om att de snart ska dö. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor med obotlig bröstcancer hanterar sin livssituation. Studien utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av berättelser och datamaterialet utgjordes av fyra bloggar där kvinnorna följdes från att cancern blivit obotlig fram till kvinnornas bortgång. I analysen framkom 5 kategorier beträffande hur kvinnorna hanterade livssituationen, ?Att se ljust på livet?, ?Att vara vanlig?, ?Att ta fighten?, ?Att möta den egna döden? och ?Att få stöd?.