ABSTRACT?Crisis Management? New York Citys management of the terroristattack against World Trade Center?Essey in political science, C-level, at Karlstad University, by Sara Kringsberg.Spring 2006. Tutor: Susan MartonThe purpose of this essay is to study New York Citys management of a larger crisis and to see how states are coping with stress. It is important to study how states manage stress so that states can learn to cope with larger crisis. That is important for the survival of the state and the protection of its citizens.

Individanpassad information är viktigt för att främja patientens bemästrande avsin situation. Det är också en förutsättning för att patienten ska kunna hävda sinrätt till självbestämmande, autonomiprincipen.SyfteAktuell uppsats syftade till att belysa betydelsen av sjuksköterskans informationtill cancerpatienter i öppenvård. Vidare om given information påverkadepatientens förmåga att bemästra sin situation.MetodLitteraturstudie gjord utifrån 10 artiklar funna via sökning i CINAHL ochPubMed.ResultatPatienten vill ha information om sjukdomen, behandlingen och dess biverkningarsamt framtiden. Detta minskar patientens oro och känslor av negativitet ochhjälper därigenom individen att bemästra sin situation. Sjuksköterskan måste varauppmärksam på informationssökningsbeteendet hos varje enskild patient.DiskussionInformation är viktigt för att öka patientens självkänsla och kontroll över sinsituation.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv.

Från att ha setts som ett kall har synen på sjuksköterskeyrket successivt förändrats till att vara en profession med helt nya krav. Vi lever idag i ett 24-timmars samhälle och bedriver sjukvård dygnet runt. Att arbeta på oregelbunden arbetstid ? skiftarbete, har många negativa effekter på hälsan. Dygnsrytmen rubbas, och kan ge biologiska, fysiologiska och sociala störningar vilket gör att sjuksköterskans livsvärld påverkas och därmed också hennes hälsa vilket kan leda till lidande och utmattningssymtom.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjänst i Sverige innehåller, samt grundläggandearbetsmiljömässiga omständigheter för AT-läkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och Socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur ATläkarnaser på sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan påverka sin situation. Sex studier från Sverige och andra länder tas uppgällande AT-läkare el. motsvarande, bl.a.

The aim of this study was to examine young men born between 1990-1995 with anorectal malformations (ARM) whom have undergone the new PSARP-operation starting in 1990, and how they experience their psychosocial and sexual health. The study also examines how they cope with their life situation and what their experience is of the health care and how they were responded to through out the years. This study is a qualitative research and consists seven semi- structured interviews with young men between sixteen and twenty years old. The analyses of this material resulted in three themes around which the study centers: psychosocial health, sexual health and the medical establishment and the informants thoughts about the proposition of counseling for themselves and other individuals born with ARM. The study shows that these young men have a good psychosocial health and a likely reason for that is good parental relationships and close friendships.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskans yrke är utmanande, fartfyllt och stressigt det har många studier visat i sina resultat. Kraven på sjuksköterskan är stora och arbetet karaktäriseras av multisjuka patienter som ofta behöver snabba akuta insatser för att överleva. För att bättre kunna hantera stressen använder sig sjuksköterskan av olika copingstrategier. Den arbetsrelaterade stressen påverkar också privatlivet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor upplever som stress på arbetet, hur de hanterar den stressen och hur privatlivet påverkas.Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelningen på ett universitetssjukhus i Mälardalen intervjuades med semistrukturerade frågor och textmaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom ur materialet: (1) arbetets organisation och struktur påverkar intensivvårdssjuksköterskan, (2) intensivvårdssjuksköterskans hantering, reflektion och bearbetning av stress och (3) intensivvårdssjuksköterskans upplevelser och känslor vid stress.Slutsats: För att sjuksköterskan ska må bra, behålla sin hälsa och få arbetstillfredsställelse så behövs det balans mellan arbete och fritid.

Domestication has resulted in the ability for animals to adapt to environments created by the human over time. The behavior differs very little between wild and domesticated animals, but the difference seen is how often and to what degree a behavior is performed. The need for efficiency in modern animal production has led to welfare problems in the productionsystems where the animals have difficulties coping with their environment. Attempts to environmentally adapt individuals by selection for reduced frequency of natural behaviours have been made. These have shown that natural behaviours are complex and are controlled by several different mechanisms, making selection for reduced natural behavior difficult, and it may also lead to unwanted and abnormal behaviours.

Syfte: Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av deras arbete i den palliativa vården. Problemformuleringen grundades av att författarna anser att det inte läggs så stor vikt vid palliativ vård i undervisningen i grundutbildningen för sjuksköterskor och att sjuksköterskor möter patienter i ett palliativt skede nästan överallt i vården och förhoppningen är att studien ska leda till ökad förståelse för sjuksköterskans arbetssituation. Metod: Databassökningar gjordes i ELIN@kalmar, Cinahl, PubMed och PsycInfo med sökorden palliative care, caring, nursing, nurse, hospice, work, support, experience, specialist, district nurse. Ytterligare sökningar gjordes sent i arbetet med andra sökord i Cinahl och PubMed. Efter granskning inkluderades totalt 10 artiklar.

Purpose: The purposes of the current study were to investigate whether there were any differences in the perceptual ability between professional and non-professional ice-hockey players and whether professional players are better at distinguishing, paying attention to and concentrating on what is important during intense physical activity. Method: Twenty male ice-hockey players (10 from both the Swedish first and third divisions) participated in the study. Wingate test were used for physiological measurements while three psychological tests were presented in front of the participants. Stroop, Flanker and Fast counting tests were used to measure perceptual and coping abilities during intense physical activity and the differences between the two groups. Results: Fast counting and Flanker word 2 tests showed a significant difference between the two groups, whereby the professional groups was faster and more accurate than the non-professional group in answering.

Psykisk ohälsa påverkar inte bara individen negativt utan även hela samhället med höga kostnader för vård och sociala system som följd. Stress är en av orsakerna till att den psykiska ohälsan ökar i Sverige idag. Detta sker främst bland ungdomar, unga vuxna och bland kvinnor. Hur stress påverkar individen beror på kapacitet att handskas med olika situationer som uppstår detta kallas copingstrategier. Denna studies syfte är att undersöka om könstillhörighet påverkar val av copingstrategi samt att se vilka copingstrategier som är mest förekommande hos studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden som används är en kvantitativ studie med ett ändamålsenligt urval.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion.

The purpose of this study is to investigate the unaccompanied children's experiences of the support offered at group homes intended for this group. The purpose is also to find out if they feel like the stay at the group home has prepared them for an independent life. The study has a qualitative approach and results collection occurred through semi-structured interviews. Seven young men aged 18-20 years were interviewed, all of them have lived for at least one year in a group home and are now living in their own apartment. The results have shown that the adolescents had both positive and negative experiences from their stay at the group home and that they have different views about whether they have received the support they need to cope independently.

The purpose of this study was to explore nurses' experiences of obstructed airways in the prehospital work.A qualitative interview study with a descriptive and explorative design was used. The sample consisted of nine registered nurses whereof three were women and six were men, with or without further education and varying length of experience in the ambulance service.Prehospital personnel builds up a vast plan of action based on the emergency information provided by SOS. Simple methods for managing obstructed airways were stated often enough. Problems with obstructed airways are considered so unusual that it never becomes a routine. Several factors affect the identification and managing of obstructed airways, both external factors and the different patient categories are considered important.

AbstraktDen palliativa vården har utvecklats under de senaste åren och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vårdform vilket innebär en aktiv helhetsvård av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier växte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vården, copingstrategier och sjuksköterskans roll.