Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall.

Den vanligaste orsaken till amputation är cirkulationsstörningar som vanligtvis orsakas av diabetes. Förlust av kroppsdel kan vara förödande och kräver en förmåga att anpassa sig till den nya situationen. Syftet med studien var att belysa de svårigheter en amputerad person kan utsättas för samt hur dessa svårigheter hanteras. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultatet visade att en förändrad kropp medför känslomässiga, fysiska och sociala svårigheter som påverkade känslan av helhet efter en amputation.

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews, understand the home care staff's experiences of insufficiency and also which strategies they are using to deal with these experiences.The questions of this study are:In which situations are home care staff experiencing insufficiency?What copingstrategies do home care staff set out to deal with these experiences? Method: Interviews has been used as a method to gather empirical data.Theory: Theories of coping-strategies has been used as theory in the analyses of the empirical material.Results: The result of this study concludes that experiences of insufficiency mainly promotes in situations of lack of time for various reasons. The main strategies home care staff is using are planning, adapting, accepting, compensation, get themselves together, control and manage their emotions and understanding. Other situations that promote feelings of insufficiency are lack of competence and when the eldery person doesn't want to receive a planned effort. Other strategies they use are social support and changing the circumstances..

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Pain and pain treatment constitute a huge part of the general nurses work. For that reason the nurse is required to have great knowledge about this area. The fact that our society is getting more multicultural increase the nurses demands even more, to understand and treat pain in patients of foreign cultural background. The aim of this literature review is to examine which culturally learned and trans-ferred valuations, norms and approaches that appear related to physical pain. The aim is also to examine the most appropriate ways for the nurse to show respect and to get more information about this cultural experience in the encounter with the patient.

Several factors can affect the childbirth experience among parents. Previous research showed that parental education was insufficient. Parents who participated in both regular parental classes and psychoprophylaxis education were more satisfied with the psychoprophylaxis education compared to those who participated in only traditional parental classes. Psychoprophylaxis should be more considered as it could help the woman to handle her pain and contribute to increased self-esteem. The aim was to describe and illustrate the parents' childbirth experiences when psychoprophylaxis was used as childbirth preparation.

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member?s assessments about the patient?s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Ökande sjuktal ökar behovet av effektiv rehabilitering. För att kunna förbättra dagens rehabiliteringsinsatser krävs en överblick över deras innehåll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande årgärder återfanns i en rehabiliteringsprocess skulle detta återspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlägga några rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. Två aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och Piteå Kommun.

Purpose: The purposes of the current study were to investigate whether there were any differences in the perceptual ability between professional and non-professional ice-hockey players and whether professional players are better at distinguishing, paying attention to and concentrating on what is important during intense physical activity. Method: Twenty male ice-hockey players (10 from both the Swedish first and third divisions) participated in the study. Wingate test were used for physiological measurements while three psychological tests were presented in front of the participants. Stroop, Flanker and Fast counting tests were used to measure perceptual and coping abilities during intense physical activity and the differences between the two groups. Results: Fast counting and Flanker word 2 tests showed a significant difference between the two groups, whereby the professional groups was faster and more accurate than the non-professional group in answering.

Background: Previous research has shown that the understanding and knowledge about the spiritual needs is not given high priority among nursing staff. During the latest years the body and its functions has controlled the healthcare and the spiritual needs has been placed in the background. All humans have spiritual needs that must be satisfied irrespective of religious background. Aim: The aim of this study was to in a caring perspective illustrate patients? spiritual and existential needs in palliative care.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping.Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion.

Att arbeta som sjuksköterska inom intensivvård kan vara mycket stressande. Intensivvårdssjuksköterskor möter ständigt kritiskt sjuka och skadade patienter. Tempot och intensiteten i patientvården och arbetsuppgifterna kan ibland vara överväldigande. Att hantera detta kan ibland vara svårt. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och hantering av känslomässigt svåra situationer.