Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett livscykelperspektiv.

Begreppet känsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshållning som är relaterad till människors förmåga att hantera problem som uppstår i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, där föräldrarnas samspel med barnet vanligtvis är central. Hur en förälder förhåller sig till ett barn kan därför ses om en viktig del i barnets utveckling där olika uppfostringsstilar kommer att påverka barnets utveckling gällande olika förmågor. En förälders förhållningssätt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmågor, däribland KASAM.

In query expansion (QE) terms are added to an initial query in order to improve retrieval effectiveness. In this thesis we use QE in the sense that a reformulation of the query is done by deleting the terms in the initial query and instead replacing them with terms from the documents retrieved in the initial run. The aim of this thesis is to, in a experimental full text invironment, study and compare the retrieval result of two different query expansion strategies in relation to each other. The following questions are addressed by the study: How do the two strategies perform in relation to each other regarding recall? What may be causing the result? Are the two strategies retrieving the same relevant documents? Two strategies are designed to simulate a searcher using automatic query expansion (AQE) either with or without relevance feedback.

Uppsatsen undersöker i vilka sammanhang som tidningarna Dagens Nyheter och Expressen skriver om den muslimska fastehögtiden ramadan. Studien genomförs med kvantitativ metod, med utgångspunkt i nyhetsvärderingsteori. Åren som undersöks är 1995-2013, med nedslag vartannat år (1995, 1997, 1999 och så vidare). Urvalsmetoden som används är totalurval, där alla artiklar med relevans för studiens ämne har tagits med. Undersökningen innefattar såväl nyhetstext och notiser som opinionsmaterial.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet.

ProblemområdeAnvändningen av digitala sociala nätverk har under de senaste åren ökat och Facebook är det nätverk med flest anhängare över hela världen. Statistik tyder på att användningen av sociala medier och Internet är en väsentlig komponent i den svenska befolkningens vardag, speciellt bland den yngre generationen. Millenniegenerationens användning av sociala medier kan betraktas som en förutsägelse över hur framtida generationers konsumentbeteende kommer att se ut och är därmed av stor relevans för marknadsförare för att hålla sig uppdaterade kring denna generation. Företagens största utmaning idag är att skapa en god kundrelation via de sociala medierna. För att bättre förstå konsumenters beteenden behövs vidare forskning i ämnet, vilket har mynnat ut i studiens problemformulering:? Hur uppfattas CRM-aktiviteter via Facebook av den svenska millenniegenerationen? Teoretisk ansatsDen teoretiska ansatsen har delats in i fyra delar; relationsmarknadsföring och CRM,  sociala medier, marknadsföring via sociala medier och Facebook samt millenniegenerationen och segmentering.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att i ett test-retest utvärdera tillförlitligheten i den nyutvecklade kraftmätaren ISOP vad gäller isometrisk muskelkraft i handledens tre rörelseplan. Den frågeställning som låg till grund för studien var följande:Föreligger det någon signifikant skillnad i uppmätta värden vid upprepade mätningar av handledskraft vid två separata testtillfällen (s.k. ?test-retest?)?MetodEtt test-retest utfördes på 20 stycken testpersoner (tio kvinnor/tio män, ålder 28-48 år, medelvärde 38,6 år), utan tidigare hand- eller handledsskada. Åtta mätningar utfördes i sex olika handledsriktningar: flexion, extension, radialdeviation, ulnardeviation, pronation och supination av dominant hand samt flexion och extension av icke-dominant hand.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt.

Ändamålet med denna studie är att ta reda på hur biståndsorganisationer går till väga vid utvärdering av biståndsinsatser. Vi undersöker även vem som utför utvärderingar, när de genomförs, samt vad inom biståndsinsatsen som utvärderas. En kvalitativ metod har använts vid insamlandet av det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Detta material har erhållits genom fyra djupintervjuer gjorda med personer som besitter erfarenhet om utvärdering. Det teoretiska ramverket innehåller metoder och modeller för utvärdering, som vi finner ha relevans för studien.