Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär.Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet.Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet..

Syftet med denna studie var att utforma och reliabilitetspröva enkätfrågor om äldre personers attityd till styrketräning. En enkät bestående av 47 frågor och påståenden delades ut till 31 äldre (60-81 år) personer som fick besvara enkäten vid två separata tillfällen. Varje enskild fråga analyserades för test-retestreliabilitet på tre olika sätt: 1/ Intraclass correlation coefficient (ICC) 2/ Absolut reliabilitet med 80% respektive 95% konfidensnivå samt 3/ Proportion of agreement (PA) med PA% och PA ±1%. Enligt gränsvärden som sattes för acceptabel reliabilitet hade 16 frågor ett värde på ICC <0,50, 11 frågor ett pa(%) <60%, 16 frågor ett värde &lt;80% på pa ±1%, nio frågor en absolut reliabilitet av =>2,0 vid 95% säkerhet och 12 frågor en absolut reliabilitet =>1,5 vid 80% säkerhet. Dessutom visade analysen av absolut reliabilitet att det för 2/3 av frågorna krävs två skalsteg för att påvisa en skillnad vid 95% säkerhet.

Syftet med studien var att reliabilitet- och validitets testa en nyutvecklad mätutrustning för hjärtfrekvens registrering. Åtta manliga hockeyspelare med medelålder på 21,9 år med variation från 18 år till 31 år deltog. Två maximala ergometercykeltest genomfördes på en Ergoline er 800S ergometercykel med en till två dagars mellanrum. Registrering av hjärtfrekvens skedde kontinuerlig med hjälp av två olika hjärtfrekvensmätare, en nyutvecklad mätutrustning för hjärtfrekvens registrering via trådlös seriell länk (HTL) samt Polar hjärtfrekvensmätare (PH). Jämförelse gjordes mellan de båda mätutrustningarna och testtillfällena på individnivå samt gruppnivå.

Syfte Syftet med föreliggande arbete är att identifiera och analysera vilka effekter de utvalda borgenärerna förväntar sig av implementeringen av IAS 39. Häri inbegrips: ? dessa borgenärers förväntningar avseende eventuell inverkan på användbarheten av redovisningsinformationen som beslutsunderlag för dem vid bedömningar av kundföretag;? dessa borgenärers förväntningar avseende eventuella konsekvenser för dem som borgenärer till följd av kundföretagens möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Metod Förevarande studie är av kvalitativ karaktär, och det empiriska materialet består av ett antal intervjuer, med hjälp av vilka vi har kunnat analysera de utvalda borgenärernas förväntningar. Vi har även tillämpat en induktiv ansats och våra slutsatser dras utifrån en analys av det empiriska materialet.

Trots att självkänsla är ett frekvent studerat ämne saknas en allmänt erkänd teori och definition som kan utgöra en grund då självkänsla studeras. Gemensamt för flertalet teorier är att självkänslan grundläggs i barndomen samt att självkänsla rör en persons uppfattning om sig själv och personens omdöme om hur han eller hon uppfattas av omvärlden. Studiens syfte var att göra en psykometrisk utvärdering av en modifierad version av Jag tycker jag är samt att studera formulärets test-retest reliabilitet. Jag tycker jag är utvärderades genom att analyseras tillsammans med andra välprövade självkänsloskalor. Undersökningsdeltagare var 100 psykologistuderande (M = 28.4 år; s = 7.3 år).

Syftet: Syftet är att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rättvisande bild och av försiktighetsprincipen.? Utifrån de identifierade innebörderna fastställa relationen mellan en rättvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den fastställda relationen fastlägga om och hur en rättvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom värdering av tillgångar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. Utifrån detta avser vi att urskilja en trend rörande en rättvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vårt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De två kvalitativa egenskaperna, Reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vårt andra delsyfte.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete.- Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd?- Är det en god reliabilitet i ett balanstest?- Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?- Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?- Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin?MetodEtt test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.ResultatVarken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna.SlutsatsSamtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar.

Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller patienters smärtlindring då det är sjuksköterskan som bedömer smärtan efter att patienten fått skatta den på exempelvis en smärtskattningsskala. I vården idag sker missuppfattningar om äldre patienters förmåga att känna smärta och sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan mildare än vad den är. Syftet med denna litteraturstudie är att finna och beskriva smärtskattningsskalor som är lämpade för äldre patienter samt att jämföra smärtskattningsskalorna med varandra. Resultatet visar att patienter med viss grad av kognitiv nedsatthet har förmåga att bruka en smärtskattningsskala och att den skala som har bäst reliabilitet, genomförbarhet och som föredras mest är Iowa Pain Thermometer (IPT). Den minst föredragna skalan hos äldre och den som har sämst validitet, reliabilitet och genomförbarhet är Visual Analoge Scale (VAS)..

Det har visat sig vara svårt att fastställa en allmänt accepterad defintion av begreppet intelligens. Kortfattat kan intelligens sägas handla om förmågan att framgångsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 års forskning om g-faktorn är rörande överens om att det är ostridigt att generell intelligens kan använas för att förutsäga en mängd olika beteenden. Syftet med denna uppsats är att beskriva huvuddragen om forskning kring intelligensen och mätningen av intelligens. Det andra syftet är att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang.

Ett psykologiskt test används främst inom utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, men även inom rekrytering, urval och organisationsutveckling. Det finns idag ett flertal personlighets- och begåvningstest som mäter olika aspekter som kan vara relevanta för en organisation. Predicting Job Performance, PJP, som har sin utgångspunkt i femfaktormodellen, är utvecklat av Psykologiförlaget AB och består av två delar som mäter olika dimensioner av personlighet och begåvning. I denna studie har psykometriska beräkningar utförts för att utvärdera instrumentets reliabilitet samt validitet, främst genom test-retest-metoden. Undersökningsdeltagare var 49 psykologistudenter vid Stockholms Universitet.

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle.Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män).Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen.

BAKGRUND. 60-90 % av den europeiska befolkningen drabbas någon gång av ländryggsproblem och på grund av den bristande kunskapen att kunna specificera problemen betecknas 95 % som ospecifika. SYFTE. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa validiteten och reliabiliteten för sjukgymnastiska diagnostiska tester som används vid undersökning av besvär från ländryggen. METOD.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie som handlar om reliabilitet och validitet av mätmetoder vid vila och aktivering av Transversus abdominis och Multifidus..

Molar Incisor Hypomineralization definieras som ett specifikt tillstånd orsakat av störningar i den tidiga fasen av emaljbildning av en eller flera permanenta första molarer med eller utan involvering av permanenta incisiver. Tidigare studier har visat att standardiserad intraoral fotograferingsteknik kan vara användbar för epidemiologiska studier av emaljdefekter. Denna studies syfte var att utveckla och utvärdera en fotografisk klassificering av allvarlighetsgraden av Molar Incisor Hypomineralization genom att studera metodens validitet och reliabilitet. 164, 10-12 åriga svenska barn granskades fotografiskt avseende prevalensen av Molar Incisor Hypomineralization. Först granskades endast första molarens ocklusalyta, därefter ocklusal- och buckalyta.