Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Verksamheten är i behov av en mer balanserad styrning jämfört med nuläget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus på enbart ett till tre mått per perspektiv. Detta då ett fullvärdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i anspråk från ledningsgruppen, som bör lägga sin fokus på att bygga marknad, ta hand om den växande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett väl avvägt balanserat styrkort bör dock kunna användas som hjälp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen..

För att vara en aktiv samhällsmedlem krävs förmågan att kunna läsa. Läsning utvecklar språket och det abstrakta tänkandet. Pedagoger tar ständig ställning kring om, hur och varför de ska ge läxa i läsning. Som verksam pedagog är det relevant att uppmärksamma vad som motiverar elever till att göra sina läsläxor. Det är även av vikt att undersöka de effekter läxor i läsning har på eleverna.

Dagens globala marknad, samt antalet konkurrerande företag, gör att kunder kräver någonting mer än ?bara? en produkt. För att attrahera kunder krävs att ett värde, utöver det funktionella, tillförs produkten eller tjänsten. Vid val av hotell spelar en mängd faktorer in, exempelvis pris och kvalité. För att tillföra ytterligare ett värde till tjänsten, väljer en del hotellföretag att arbeta med miljöfrågor.

Since the implementation of the revised IAS-1 in January 2009, the income statement has changed in order to include what is called dirty surplus accounting flows (DSF). Using data for the period 2005-2009 regarding large cap companies listed on the OMX Stockholm we identify DSF in Swedish accounting. First, we present some descriptive statistics on aggregated and individual DSF in Sweden. We find that aggregated DSF and individual items related to securities are significantly positive over time. Second, we perform a regression on returns to test for value relevance and find that aggregated DSF and individual items related to currency translation differences and cash flow hedges are value relevant in explaining returns.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

Som Göteborgs marknad ser ut idag erbjuder utbudet både en bredd och ett djup. Många butiker ligger tillgängliga i eller med närhet till stadens centrum. Då det inte direkt finns en lucka i marknaden är det metavärdet och produktmixen som avgör valet av varumärke för konsumenten. Tanken med vår rapport är att undersöka möjligheten att expandera den redan existerande butikskedjan Urban Outfitters också till Göteborg. Vi vill därför undersöka Göteborgskonsumentens inköpsbeteende samt vilket som är den bästa lokaliseringen av en butik .

Syftet med vår uppsats är att kartlägga företagens affärsplattform och utvärdera nyttan av en förinkubators hjälp med att upprätta en affärsplan med affärsplattformen som verktyg. Vi har använt oss av enkät och uppföljande intervju för insamling av empiri. Vi kan konstatera, då vi utvärderat nyttan av en förinkubators arbete med hjälp av affärsplattformen, att förinkubatorn har haft en avgörande betydelse för företagens förmåga att arbeta upp grundstenarna kompetens, övriga relationer, kundrelationer och marknad till Klofstens krävda lägstanivå..

Today Internet is clogged up and packed with homepages and information from both private persons and commercial companies. This has led to a decreased availability for a company to be noticed. The most common tool for consumers to use while searching for products online is via search engines. But because of the nature of these, not all companies can have good placements. Our research question was, "How do small online-companies attract consumers to their website"? The purpose of this thesis is to identify how a company works through online-communications and how to attract consumers to their home page.

I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi.

This research looks into the modern revival of opera based on the study of two recent productions of Giuseppe Verdi?s Don Carlo; the first is the 2010 production at the Gothenburg Opera in Gothenburg, Sweden and the second is the 2013 production at Großes Festspielhaus in Salzburg, Austria. The goal is to discover what aspects a contemporary audience can relate to and identify with and why opera is still relevant today. This has been done partly through a semiotic analysis of the visual image (e.g. set, costume and lightning) and partly through a hermeneutical analysis of the themes in Don Carlo.

I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan två läger där den ena sidan hävdat att marknaden är effektiv och den andra sidan, ofta med säte i ekonomisk beteendevetenskap, hävdat att systematisk riskjusterad överavkastning går att erhålla. På senare år har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förändras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fått störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förändras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och är i stor utsträckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebär att aktiekursen alltid återspeglar det sanna värdet av företaget. En privat investerare gynnas på så sätt av en effektiv marknad då en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Bakgrund: De senaste åren har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det är viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation är en förutsättning för att den upphandlande myndigheten ska få in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfällig sådan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det är dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjänst, vars specifika egenskaper gör den mer svårdefinierad än en vara.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjänsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsättningarna är för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfällig sådan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn på kravspecifikationens betydelse och svårigheter undersökts.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.