Introduktion: Närstående är en del av döendes viktigaste nätverk. Enligt WHO:s definition ska palliativ vård syfta till att öka livskvalitén hos patienter med en livshotande sjukdom och deras närstående. Sjuksköterskans förmåga att se närståendes behov och ge dem adekvat stöd har stor inverkan på hur väl de kan hantera situationen. Att involvera närstående i vården är ett sätt att öka tryggheten och välbefinnandet hos såväl döende, närstående som personal. Omvårdnadsteoretikern Travelbee anser att omvårdnad är en mellanmänsklig process där vårdaren ska hjälpa en individ, familj eller ett samhälle att motverka eller övervinna upplevelser av lidande och sjukdom, samt om det är möjligt finna mening i upplevelserna.

Along with other European farmland birds, the skylark (Alauda arvensis) has declined rapidly since the 1970?s. Between 1975 and 2003, the Swedish population of skylarks declined with 64 %. In Britain, the decline is often explained by alterations in farming practices in general and the shift from spring-sown to winter-sown cereals in particular. The dense vegetation structure of winter cereals is limiting the number of breeding attempts possible, causing the entire population to decline.

The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave? The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented? 165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling. The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium.

Bakgrund: Antalet personer som vårdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vården innebär en helhetsvård av den sjuke i livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de närstående som har en betydelsefull roll för den sjuke.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vårda en närstående med cancer sjukdom.Metod: En innehållsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet användes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats.

Grief research generally demonstrates that children and teenagers who have lost a parent in suiciderisk developing severe psychological and physical morbidity, as well as social disabilities, in adultlife as a result of traumatic aspects of the death and complicated grief reactions. The youngbereaved also run a highly increased risk of developing suicidal behaviour or to commit suicidethemselves. Despite these alarming reports, the research field is poorly explored and studies thattake an interest in the long-term consequences and the subjective experiences of the bereavedyoungsters are lacking. A qualitative study using narrative methods has been carried out toexamine the experiences of four young women, who during adolescence lost a father in suicide.The study specifically focuses on the grief process, the short- and long-term consequences, and theneed for social support in relation to family, extended network and society. The study reveals thatthe women?s traumatic loss has shattered their basic assumptions about the world as a safe andmeaningful place.

AbstractDuring recent years the climate in recruiting new personnel has hardened as a result of high levels of employment and increasing competition in labour market. In order to resolve this problem, organisations have to adapt new strategies to attract and meet the demands of potential employees who have the required competence to meet job requirements.The aim of this study has been to examine a well functioning work place in order to elucidate explicit examples of what employees consider positive, and what can be ascertained as positive deviations. Narratives emanating from the unit manager and personnel illustrate their views on the positive influences found in their working place. Another ambition is to increase awareness and understanding about the factors that promote satisfaction in the workplace and positive deviation; and to utilise this knowledge.Traditional research on organisations has frequently focused on problems. The theoretical point of departure of this study is based on Positive Organizational Scholarship, abbreviated as POS.

BAKGRUND: CABG blir en allt vanligare åtgärd vid kranskärlssjukdom inom svensk sjukvård. Målet med operationen är att lindra symtom vid kärlkramp och hjärtinfarkt samt att reducera mortaliteten. SYFTE: Syftet var att beskriva patienters emotionella upplevelser under det första året efter en CABG operation. METOD: En allmän litteraturstudie som grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och därefter granskades och analyserades.

Konfusion är mycket vanligt förekommande hos äldre och skapar stort lidande, ger höga samhällskostnader och orsakar hög mortalitet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos äldre patienter. Metoden var en litteraturstudie, vilken innefattade tio artiklar där relevanta omvårdnadsåtgärder framkom, dessa presenterades i resultatet under VIPS - modellens åtgärdssökord. Resultatet av studien visade att patienter med konfusion mindes och uppmärksammade vad som skedde med och runt omkring dem. Viktigt var att få information om sitt konfusionstillstånd för att förstå vad som hände och varför.

Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket skapar ett krav på kunskap om vård och omsorg till den äldre patienten. Sjukhusavdelningar är fyllda av äldre patienter och många av dem är svårt sjuka och kommer spendera sin sista tid på en vårdavdelning. För att ge en helhetsvård till den döende patienten ska vården bygga på de fyra hörnstenarna symtomlindring, kommunikation, relation och stöd till närstående samt ett multiprofessionellt samarbete. Som sjuksköterska vill man göra sitt yttersta för att patienten ska må bra, vare sig det är att må bra mot ett tillfrisknande eller att må bra i livets slutskede. Den ofta hektiska vårdmiljön på en vårdavdelning kan motverka en god palliativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre svårt sjuka patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utan palliativ inriktning.Metod: Studien har en induktiv kvalitativ design.

Introduktion: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning är en grupp som i högre grad än andra föräldrar lider av psykisk ohälsa i form av exempelvis oro och nedstämdhet. Det är utmanande för dessa föräldrar att försöka överblicka och mobilisera de stöd och resurser som finns tillgängligt för deras barn. Forskning visar att bristande samverkan mellan olika professioner och vårdinrättningar samt bristande kunskap gör att det blir ytterligare utmaningar för dessa föräldrar. Syfte: Syftet var att beskriva hur föräldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med diagnos inom autismspektrat upplevt stöd från vård och omsorg.Metod: En kvalitativ design med intervjuer valdes. Datainsamlingen genomfördes genom autismföreningen i Göteborg där föräldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med autismspektrumtillstånd tillfrågades.