Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga Relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att Relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa Relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala Relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala Relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala Relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala Relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala Relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala Relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala Relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur fastighetsmäklare arbetar med sina kundRelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssätt som fastighetsmäklare använder när de bygger och vårdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och Husaffären där intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som är presenterade visar att fastighetsmäklarna lägger stor fokus på vårdandet av Relationer för att på så sätt bygga nya Relationer. För att kunna bygga nya Relationer lägger fastighetsmäklare därför stor vikt vid att få så nöjda kunder som möjligt för att därigenom bli rekommenderade vidare..

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala Relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala Relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala Relationer på arbetet.

Studien behandlar sociala Relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala Relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala Relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjänsten talar om våld i nära Relationer samt hur de reflekterar kring att fråga klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära Relationer. De tre frågeställningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstår socialarbetare våld i nära Relationer? 2. I vilka situationer frågar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära Relationer? 3.

[inget abstract finns].

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära Relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa Relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov.I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nära Relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala Relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala Relationer.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för Relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, Relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för Relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band.

Denna uppsats behandlar etniska Relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska Relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska Relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska Relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska Relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska Relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, Relationer och dess effekt på etniska Relationer.

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en bild av hur vuxna skilsmässobarn upplever att deras personliga utveckling, Relationer till föräldrar och kärleksRelationer med partners, påverkats av föräldrarnas skilsmässa. Studien bestod av åtta självvalda kvinnor mellan 25 och 43 år, som upplevt en skilsmässa mellan föräldrarna under barndomen. Halvstrukturerande intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av Grounded Theory metoden. Tre deskriptiva kategorier grundades i datan; föräldraband, personlig utveckling och vacklande perspektiv. Tillsammans bygger de upp kärnkategorin ?Ambivalens i Relationer?.

I denna undersökning har vi studerat hur väl avslappningsövningar kan bidra till ett förbättrat klassrumsklimat. Eftersom klassrumsklimat kan omfatta många begrepp har vi begränsat vår undersökning till de psykosociala faktorerna trygghet och Relationer. Vi genomförde undersökningen i Kiruna kommun, i en elevgrupp om 26 elever i år 4. Vi kan i vår undersökning se en liten förbättring av elevernas trygghet. Tidigare forskning visar att trygghet är en förutsättning för förbättrade Relationer, som i sin tur leder till ett förbättrat klassrumsklimat.

Denna uppsats behandlar etniska Relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans två städer: Erbil och Kirkuk . Syftet är att studera mäns och kvinnors etniska Relationer i städerna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur ser kvinnors respektive mäns interetniska Relationer ut, finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors etniska Relationer, vad som kan påverka deras interetniska Relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, Relationer och dess effekt på etniska Relationer, dessa med fokus på könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mäns respektive kvinnors etniska Relationer utifrån fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland äktenskap, samt kvalitén av kontakter.