Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprätthålls.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ.Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer.Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning..

Våld i nära relationer existerar i de flesta samhällen och förekommer bland såväl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har främst ägnats åt mäns våld mot kvinnor där offret ofta orsakas stort lidande. Men våld som konfliktlösningsmetod är inte förbehållet män utan används även av kvinnor. En kartläggning av mäns och kvinnors våld i nära relationer i en svensk allmänpopulation planeras och ett frågeformulär har sammansatts och översatts från engelska. Denna uppsats ingår i valideringsstudien av formuläret.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i substitutionsbehandling vid opiatberoende, när det gäller relationer till barn, närstående samt socialt nätverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fått ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgänglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna återfanns beträffande relationer till barn. Slutsatsen är att det är troligt att relationer till barn, närstående och socialt nätverk förbättras av pågående substitutionsbehandling.

Hur elever i år fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlärning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det är med goda relationer till såväl pedagoger som kamrater..

Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

SammanfattningTitel: Event ? ett relationsskapande verktygNyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikationFrågeställning: Hur fungerar event som ett relationsskapande verktyg?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur event påverkar, förstärker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).Metod: Det är en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att ämnet skall vara helt uttömt.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till ämnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angående relationer och kommunikation.Empirisk studie: Data är insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyråer och tre företag som använder event i sin marknadsföring.Slutsats: Event fungerar som ett relationsskapande verktyg i den mån att det påverkar, förstärker och utvecklar relationer. Detta görs med hjälp av inslag, så som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor.

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kärlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frågor. Viktigt under studien har varit att titta på olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat två frågeställningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa ämnen i lärandesituationer? Och hur resonerar några enskilda barn kring kärlek, sexualitet och relationer utifrån barns perspektiv?Den etnografiska fältstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med två barn och en vuxen har genomförts och sedan använts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa ämnen och att pedagogerna arbetar på skilda sätt i lärandesituationer där dessa ämnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga beståndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil påverkar valet av relationer under barndomen, tonårs- och nutid. Utgångspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frågeställningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende på uppväxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nära respektive ytlig relation. Med hjälp av enkäten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrån Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen är densamma i barndomen och i vuxen ålder och att den påverkar vänskaps- och kärleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anställda inom psykiatrins vårdavdelningar ser på relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt även undersöka hur de arbetar i relationen för att främja patientens utsikter till återhämtning/tillfriskning. Studien är uppbyggd på kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta stycken anställda sjuksköterskor/undersköterskor från olika avdelningar inom psykiatrivården från en mellanstor stad i Sverige. För att underlätta sammanställning av resultat har en intervjuguide använts och genom den har teman tagits ut som använts som rubriker. I analysen har tolkningsramen använts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrån studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut är viktig för vårdarbetet samt att det är önskvärt att sträva efter bra och stabila (bärande) relationer. Studien tar även upp vad respondenterna kallar svårigheter för att skapa bra relationer till patienten samt även de risker som kan förekomma när man strävar efter att skapa nära relationer med sina patienter..

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Vi har under hela våra liv en mängd relationer till en mängd olika människor. Denna studie utgår ifrån ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sådant så påverkar dessa människor omkring oss hur vi tänker, agerar och känner. Relationer är nödvändiga för oss. De är något som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebär att man får känna sig trygg, bekräftad och även behövd.