Background Satisfaction of life and wellbeing is shown to be important when the quality of life is to be understood. The nurse has a significant role in the care of the patient and in his/her experience of life. Aim The purpose of this study is to examine the quality of life, from a nurse perspective. Method The text analysis was carried out with qualified attempts, of a book, "Quality of life a challenge for the nurse" (in Swedish) by T. Rustoen, a nurse who also worked as a teacher in Norway.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva männens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd från sjuksköterskan och närstående. Studiens resultat grundade sig på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjälp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att män med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svåraste emotionella upplevelsen och de kände stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning.

BakgrundIdag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma.

Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

Syftet med föreliggande arbete var att få en djupare förståelse för några invandrarkvinnors upplevelse av kriget i hemlandet och de konsekvenser detta förde med sig i det nya hemlandet med tanke på hälsa och sociala relationer. Sju kvinnor som härstammar från Balkanområdet i åldrarna 36-50 deltog i studien. Kvinnorna har bott i Sverige mellan 13 och 18 år. Data insamlades genom en semistrukturerad intervju med fem olika teman: krigsupplevelser, livet i Sverige, hälsa, socialt nätverk och KASAM. Resultatet visade att krigsupplevelserna har förändrat kvinnornas både fysiska och psykiska hälsa negativt.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler.

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå.

Multipel skleros, MS, är en kronisk neurologisk, autoimmun sjukdom, som oftast debuterar hos personer mellan 20-40 år, mest kvinnor. Det är cirka en per tusen invånare som insjuknar. Sjukdomen orsakar funktionsnedsättningar av olika grad och omfattning. Ett dominerande symtom vid multipel skleros är smärta. Syftet med denna litteraturstudie var att hitta omvårdnadsåtgärder, som kan lindra smärta hos personer med sjukdomen.

Syftet med studien var att jämföra livskvalitet, kunskap om KOL och antal patienter som inlett ett rökstopp där en grupp erhöll standard vård och en annan grupp förutom standard vård även fick ett strukturerat omhändertagande på en distriktssköterskeledd KOL- mottagning med undervisning i egenvård.Studien genomfördes med kvasiexperimentell design. Urvalet var 52 patienter från primärvården med diagnosen KOL. Patienterna matchades utifrån kön, sjukdomens svårighetsgrad och slumpades sen till två grupper, en interventionsgrupp och en jämförandegrupp. Jämförandegruppen erhöll standardvård medan interventionsgruppen utöver standardvård erhöll två utbildningsbesök i egenvård hos astma KOL-sjuksköterskan på en vårdcentral i mellansverige.Som datainsamlingsmetod har två enkäter använts. En enkät som innehöll frågor om kön, ålder, civilstånd, utbildning, upplevd kunskap om KOL och rökstatus samt en enkät som hade till syfte att ge information om hur andningsbesvären påverkar patientens livskvalitet.

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att utreda hur EMV kan påverka denna relation. Uppsatsen baseras på fem djupintervjuer med ledande leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med låg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgått från är hämtade från områdena Category management samt relationsmarknadsföring.