Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

PÄ gÄrden Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av tvÄ lantbrukare i omrÄdet som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall dÄ de befintliga mjölkstallarna var uttjÀnta. Mjölkkorna finns idag pÄ gÄrden i Hol, kalvarna flyttas vid tvÄ mÄnaders Älder till den andra gÄrden cirka tvÄ kilometer dÀrifrÄn dÀr de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gÄrden i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet Àr i dagslÀget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanlÀggningen behöver inom kort bytas ut pÄ grund av Älder och slitage. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ mer kunskap inför en framtida planering av gÄrden i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.

Med denna uppsats har forskaren haft som avsikt att presentera hur det fungerar nÀr ett vÀxande företag bedriver interna relationer, intern marknadsföring och samarbete mellan tvÄ utvalda avdelningar. Speciellt dÄ dessa tvÄ avdelningar har ett litet beroende till varandra. Hur löser avdelningar emellan exempelvis eventuella problem som uppstÄr internt samt hur sÀkerstÀller man att avdelningarna Àr servicestödjande, motiverade och hjÀlpsamma gentemot varandra för att lyckas göra ett bra externt arbete.Det har visat sig att medarbetarna pÄ det vÀxande företaget Projectplace vÀrnar om varandra. De personliga relationerna anses vara goda precis som de arbetsrelaterade relationerna. Flera teorier som forskaren valt ut för denna uppsats har visat sig överens stÀmma med det empiriska resultatet, vilket ytterligare stÀrker studiens reliabilitet.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Sedan sin introduktion pÄ 1940-talet har antibiotika varit nÄgra av de viktigaste lÀkemedlen vi har, bÄde inom human- och veterinÀrmedicin. De anvÀnds för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. VÀrlden över har det ocksÄ anvÀnts i tillvÀxtstimulerande syfte i varierande grad, och pÄ sina hÄll fortfarande Àven idag. DÄ administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lÄng tid vilket medför stora resistensproblem i det lÄnga loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem lÀnders antibiotikaresistenslÀge ser ut idag och vad som pÄverkar det. Detta uppnÄddes genom jÀmförelser av lÀndernas antibiotikaanvÀndning och resistenslÀge pÄ gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De lÀnder som studerades var Sverige, Danmark, NederlÀnderna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan lÀnder Àr exempelvis huruvida antibiotika fÄr anvÀndas i tillvÀxtstimulerande syfte, om antibiotika mÄste vara receptbelagt och om det anvÀnds i profylaktiskt syfte.

Det finns formulerade direktiv som lÀrarutbildningen pÄ Malmö LÀrarhögskola delar ut till sina lÀrarstudenter dÀr det framgÄr att relationer Àr viktiga att etablera för en lÀrares yrkesutövning. Dessutom bedrivs Àven forskning pÄ Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. DÀremot har jag under mina studier pÄ lÀrarhögskolan upplevt vÀldigt fÄ exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lÀrare undrar jag hur viktigt det Àr att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

Examensarbetet handlar om relationer inom sponsring. VÄrt syfte var att undersöka hur en sponsorskapsrelation fungerar över tiden mellan sponsorn och sponsorenheten. Examensarbetet utgick frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Hur upprÀttas en sponsorskapsrelation? och Hur bevaras en sponsorskapsrelation? VÄrt fall bestod av relationen mellan sponsorn och sponsorenheten. Intervjuer skedde med LuleÄ Basket som sponsorenhetsobjekt samt LuleÄ Energi och Swedbank som sponsorobjekt.

Denna studie har som syfte att beskriva hur nÄgra barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lÀrares förestÀllningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktÀr Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som angreppssÀtt. DÀrigenom har tvÄ lÀrare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lÀrarnas kartlÀggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. LikasÄ kunde skriftliga kÀllor i mÄnga fall ge en överensstÀmmande skildring av omrÄdet.

I Sverige ökar frekevensen av psykisk ohÀlsa. Mindfulness Àr en form av uppmÀrksamhetstrÀning att vara i nuet, som kan kan öka förmÄgan till lugn istÀllet för att fastna i invanda beteenden sÄsom oro för framtiden. I aktuell studie delger fyra respondenter individuellt sina upplevelser kopplat till hÀlsa, efter deltagande i ett mindfulnessprogram. Denna kvalitativa studie med en tematisk analys pÄ narrativ bas visar att berörda anammat mindfulness i varierande grad för att hantera egen hÀlsa och tillvaro i arbete samt privatliv inklusive relationer. Ytterligare studie rekommenderas kring effekter av mindfulness i ett mer lÄngsiktigt perspektiv samt att utröna eventuellt andra pÄverkansfaktorer..

Bakgrund och problemdiskussion: Musikindustrin har gÄtt mot allt mer nÀtverksbaserade former. Detta har Àven forskningen inom omrÄdet för ekonomistyrning inom interorganisatoriska miljöer. Forskningen har dock frÀmst koncentrerats pÄ varuproducerande branscher. Musikindustrin karaktÀriseras av mÄnga relationer och samarbeten, varvid det uppstÄr ett behov av att förstÄ och utveckla ekonomistyrning för att hantera dessa. Det empiriska glapp som har konstaterats, tillsammans med möjligheten att studera nÄgra av Sveriges största artister, leder fram till frÄgestÀllningen: Hur utformar och anvÀnder artisten ekonomistyrning i det interorganisatoriska nÀtverk de verkar i?Syfte: Syftet med studien Àr förutom att kartlÀgga och analysera hur ekonomistyrningen utformas och anvÀnds, samt att etablera uttrycket artistorganisationen som ett begrepp för artistens nÀtverk.Metod: DÄ författarna ingÄende ska kartlÀgga hur ekonomistyrningen anvÀnds och utformas sÄ Àr studien av deskriptiv karaktÀr.

I Sverige bor största delen av befolkningen i tÀtorter. De flesta tÀtorter vÀxer antingen befolkningsmÀssigt eller ytmÀssigt. I dagens stressade samhÀlle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nÀra till grönomrÄden med rikt djurliv, har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan och Àr bra för ÄterhÀmtning. Med grönomrÄden som innehÄller variation av vÀxter skapar vi en god livsmiljö för bÄde mÀnniskor och djur.

Hopp finns med Ànda frÄn livets början och Àr det sista som lÀmnar mÀnniskan. Att leva med en lÄngvarig sjukdom innebÀr för de flesta individer pÄfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. MÀnniskor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bÀttre. DÀrför kan hoppets nÀrvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos mÀnniskor som lever med lÄngvarig sjukdom.

Syftet med denna undersökning Ă€r att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen nĂ€r det gĂ€ller kontakten och tilliten.Vi har utgĂ„tt frĂ„n en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi har intervjuat sammanlagt Ă„tta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgĂ„tt ifrĂ„n fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stĂ€mplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns grĂ€nser pĂ„ hur nĂ€ra man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvĂ€rtom. Vi har ocksĂ„ kommit fram till att bĂ„de klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta pĂ„ olika sĂ€tt.I analysen kommer du att fĂ„ lĂ€sa om hur vi kopplat vĂ„rt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: FrivĂ„rd, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

Den traditionella marknadsföringen med de fyra P:na i fokus Àr inte lika effektiv lÀngre, och effekten av masskommunikation Àr lÀgre. MÄnga företag har dÀrför insett vikten av att anvÀnda sig av relationsmarknadsföring för att lyckas pÄ marknaden, dÀr uppfyllande av bÄde företagets och kundernas mÄl Àr viktigt. Relationsmarknadsföring Àr ett brett begrepp som i huvudsak syftar till att skapa, behÄlla och förhöja relationer. MÄlet med relationsmarknadsföringen Àr att skapa lÄngsiktiga relationer för att kunder ska fortsÀtta göra affÀrer med företaget, och pÄ det sÀttet uppnÄs lÄngsiktig lönsamhet. Tidigare forskning har pÄpekat vinsterna med att behÄlla sina nuvarande kunder, snarare Àn att stÀndigt skaffa nya, och att det kostar sex gÄnger mer att skaffa en ny kund Àn att behÄlla en existerande.