I alla tider har det funnits förvÀntningsgap, inte bara inom ekonomi utan Àven i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig pÄ Àr dock förvÀntningarna som klienter och intressenter har pÄ revisorn. De förvÀntningar som intressenter stÀller pÄ revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig frÄn det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. DÄ förtroendet för revisorerna skadas pÄverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter.Denna uppsatsstudie kring förvÀntningar och relationer inom revisorsyrket bygger pÄ en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i UmeÄ tÀtort. Syftet Àr att undersöka hur relationerna mellan parterna pÄverkas av förvÀntningsgap samt varför skillnader i förvÀntningar uppstÄr och vad som bör förbÀttras för att undvika att dessa skillnader uppstÄr.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever mÄnga olika situationer vid vÄrd av barn pÄ sjukhus och tillgodoser bÄde barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmÀnskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnÄ mÄl med omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva kÀnslor som sjuksköterskan upplever vid vÄrd av barn pÄ sjukhus.Metod: En allmÀn litteraturstudie som beskrev resultatet frÄn utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehÄllsanalys, dÀr det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) KÀnslor relaterat till arbetsförhÄllanden, (2) KÀnslor relaterat till kunskapsnivÄ, (3) KÀnslor relaterat till omvÄrdnadssituationer, (4) KÀnslor relaterat till att kunna behÄlla sin professionalitet samt (5) Motstridiga kÀnslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vÄrdar barn upplever olika kÀnslor som kan pÄverka dem pÄ flera sÀtt bÄde i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de kÀnslorna skulle omvÄrdnadsarbetet kunna underlÀttas vid det svÄra arbete som vÄrd av barn kan innebÀra..

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur reklambyrÄer strategiskt tÀnker och praktiskt anvÀndersig av syn, hörsel, lukt, smak och kÀnsel i marknadsföring av sina kunders varumÀrken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring.Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrÄn en kvalitativmetodansats dÀr litteraturstudier och intervjuer genomförts.Teoretisk referensram: Studien utgÄr bland annat ifrÄn boken ?Sinnesmarknadsföring? med fokus pÄ anvÀndningav de fem mÀnskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och kÀnsel. Referensramen bestÄr av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. DÀrefter behandlas ÀmnesomrÄdet varumÀrkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring.Empiri: Empirin grundar sig pÄ genomförda intervjuer med sex respondenter frÄn fem olika reklambyrÄer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och Äsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring.Analys: Analysen bestÄr av svar pÄ om och hur byrÄerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men Àven vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. DÀrefter behandlas hur sinnesstrategier anvÀnds i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier anvÀnds för att stÀrka ett varumÀrke.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Den hÀr studien utforskar deltagande kring det populÀrkulturella fenomenetThe Twilight Saga. Ett fenomen som bÄde utgörs av fandom och kommersiell franchise. Fokus ligger pÄ hur praktiker utvecklats fördeltagande pÄ Internet. Materialet Àr bÄde fansidor Àgda och administreradeav enskilda fans och webbsidor som representerar aktörer inom franchise.Syftet Àr att undersöka relationen mellan fandom och franchise. Det för attundersöka karaktÀren av deltagande nÀr fans har sina egna kanaler för attpublicera och producera material.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Titel: Ett komplicerat förhÄllande - om relationen mellan lobbying och marknadsföringFörfattare: Pernilla Jansdotter & Emma JosefssonHandledare: Christine TidÄsenNivÄ: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hp, VT 2011Nyckelord: Lobbying, PR, marknadsföring, tabu, marknadskommunikationProblemformulering: Hur anvÀnder företag lobbying ur ett PR- och marknadsförings-perspektiv och anses det vara en tabubelagd form av marknadskommunikation?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur företag kan anvÀnda sig av lobbying ur ett PR- och marknadsföringsperspektiv samt hur allmÀnheten, företag och politiker ser pÄ fenomenet.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Sex semistrukturerade intervjuer med lobbyister och andra lobbyarbetare har genomförts. Ytterligare 20 mindre intervjuer med allmÀnheten samt en sekundÀrempirisk undersökning har utförts.Teoretisk referensram: Kapitlet inleds med en beskrivning av begreppet lobbying, hur kopplingen till PR och marknadsföring ser ut samt hur lobbyarbetet gÄr till. DÀrefter beskrivs allmÀnhetens, politikers och företags instÀllning till lobbying.Empirisk studie: I empirin presenteras materialet frÄn alla vÄra intervjuer samt vÄr sekundÀrempiriska undersökning.

Studiens syfte har varit att utifrÄn fyra teman om: vÄld, relationen; vÄldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder ser pÄ sitt förÀldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsÄg Àven söka förstÄelse kring vad fÀderna ansÄg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter vÄldshandlingar i hemmet resonerar kring Äteruppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:1. Hur talar fÀderna kring sitt vÄld?2. Hur ser relationen mellan fÀderna och barnen ut och hur tror de att barnen pÄverkas av vÄldet?3. Vilken förestÀllning har fÀderna om ett gott förÀldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fÀderna idag pÄ relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frÄgestÀllning valde jag att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag i studien utgÄtt frÄn fyra respondenters livsvÀrld. I studien utgick jag frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ jag Àmnade söka förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder talar om sina barn och deras relation.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kÀnnetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen Àr gömd i allt runt omkring oss. Allt frÄn förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lÀgenheten speglar i nÄgon utstrÀckning de idéer som det svenska samhÀllet Àr uppbyggt kring. Denna speciella stÀmning som Àr typisk svensk gÄr Àven igenom i hur man som konsument ser pÄ en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den Àr svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tÀnker kring svenska ting.

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gĂ€llande konsumentfrĂ„gor i tre lĂ€roböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgĂ„ngspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgrĂ€nsades konsumentfrĂ„gorna med hjĂ€lp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehĂ„llet utifrĂ„n tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys Ă€ven av kursplan 2000, med hjĂ€lp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrĂ„n antagandet att lĂ€roböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka hur vuxna överlevare frĂ„n sexuella övergrepp i barndomen hanterar sia erfareneheter och lĂ€ker effekterna av traumat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter. De huvudsakliga slutsatserna av materialanalysen Ă€r följande: Relationen till make eller annan partner har större positivt inflyttande pĂ„ lĂ€kningsprocessen Ă€n relationen till terapeut eller internetbaserade relationer till andra överlevare. Överlevare kan under lĂ€kningsprocessen finna en positiv mening i förmĂ„gor de tillĂ€gnat sig för att överleva traumat. I lĂ€kningsprocessen kan överlevare Ă€ndra sina grundantaganden i positiv riktning.

En stor pÄfrestning och förÀndring i relationen uppstÄr i samband med att ett par fÄr sitt första barn. Barnmorskor har förmÄnen att möta de blivande förÀldrarna pÄ Barnmorskemottagningen (BMM) under perioden som kvinnan Àr gravid. Detta Àr en tid dÀr möjlighet ges till att skapa en vÄrdrelation dÀr utrymme ges till kvinnan och mannen att uttrycka vad de kÀnner och upplever under tiden graviditeten fortgÄr. MÄnga gÄnger uppstÄr problem i relationen redan under graviditeten, eller sÄ uppstÄr problem under barnets första levnadsÄr. SkilsmÀssor Àr en vanlig företeelse i Sverige, upp till hÀlften av alla giftermÄl slutar med skilsmÀssa.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur yrkesrollen ser ut för LSS-/funktionshinderhandlÀggare i Göteborg. Vi har Àven tittat nÀrmare pÄ relationen till den egna organisationen samt relationen till andra yrkesgrupper.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur ser LSS-/funktionshinderhandlÀggarnas relation till den egna verksamheten ut?I hur stor utstrÀckning anser LSS-/funktionshinderhandlÀggarna att deras grÀnser och ansvarsomrÄden Àr tydligt definierade gentemot andra yrkesgrupper?I hur stor utstrÀckning anser LSS-/funktionshinderhandlÀggarna att de har en tydligt definierad formell respektive informell yrkesroll?Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en webbenkÀt riktad till alla LSS-/funktionshinderhandlÀggare i Göteborg. Vi har i vÄr analys av materialet anvÀnt oss av rollteori, pro-fessionsteori samt tidigare forskning. Uppsatsen Àr till stor del kvantitativ i sitt upplÀgg men har kvalitativa inslag i analysen.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen. Arbetet syftar Àven till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frÄgestÀllningar: ? Vilka avvÀgningar görs mellan utpekade omrÄden för strandskyddsupphÀvande och riksintresseomrÄden? ? Vad baseras invÀndningar frÄn lÀnsstyrelserna i yttrandena pÄ? ? Hur fungerar relationen mellan lÀnsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillÀmpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frÄgestÀllningarna har olika metoder anvÀnts.