UtifrÄn en fri tolkning av Porters generiska strategier har vi genom tre delresultat svarat pÄ om kunden uppfattar COS som stuck in the middle. Mycket tyder pÄ att dagens konsument blir allt mer kvalitetsmedveten och lÄngsiktig i sina köpvanor. Vi ser COS som ett exempel pÄ hur lÄgprisföretagen vÀljer att möta denna konsumtionstrend och hur satsningen vÀljer att kommuniceras. Genom att word-of-mouth fÄtt en viktig roll i COS marknadsföring blir den avgörande för COS image. Genom en tolkning av företagets word-of-mouth och sÄledes dess image finner vi att risken Àr stor att kunden placerar COS som stuck in the middle..

Bakgrund: I palliativ vÄrd var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid bÄde vÀrdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sÀtt att bemöta patienten inte alltid stÀmmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bÀr ansvaret för att vÄrdrelationen ska bli sÄ bra som möjligt och dÀrför mÄste kÀnnedomen om patientens behov och önskemÄl finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som vÀrdesattes i den vÄrdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vÄrd. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av Ätta vetenskapliga artiklar har utförts med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys.

I dagens företag Àr det vanligt att ha speciella kunder som betraktas som företags nyckelkunder (Key account management, KAM). Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur företag som anvÀnder sig av nyckelkunder vÀljer ut, utvecklar och bibehÄller relationen med sina nyckelkunder. För att kunna undersöka detta gjorde vi en fallstudie pÄ ett stort företag i Sverige. FrÄgeformulÀret baserades pÄ vÄra forskningsfrÄgor och tre respondenter intervjuades. VÄr empiriska undersökning visade att företag ser till kunders lönsamhet, storlek pÄ kunden samt försÀljningsvolym.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv pÄ det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. UtifrÄn detta förs Àven en diskussion om de förvÀntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen Àr kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. AvgrÀnsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i VÀstmanlands lÀn. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsÀttningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Denna studie handlar om lÀrarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrarstudenter och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lÀrarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhÀver att studenterna, pÄ grund av relationens asymmetri, ofta rÀttar sig efter handledarens agerande och förvÀntningar. Handledningen sker i de flesta fall pÄ handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga instÀllning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhÀlsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhÀlsa nÀr det gÀler kön och Älder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus pÄ kön och Älder. Undersökningen genomfördes med enkÀt som datainsamlingsinstrument. EnkÀterna lÀmnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av tvÄ klasser Är 7 och tvÄ klasser Är 9 pÄ varje skola.

SprÄket Àr onekligen vÄrt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjÀlp av det kan vi uttrycka vÄra kÀnslor, skapa kontakt med vÄr omvÀrld, förmedla information och sÄ vidare. NÀr vi talar och kommunicerar med andra vÀljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi anvÀnder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vÄrt sprÄk till att skapa vÄra identiteter. Inom den sprÄkvetenskapliga inriktningen sprÄksociologi studeras hur olika faktorer, sÄsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, pÄverkar de sprÄkliga val vi gör. I sprÄksociologiska studier tas Àven hÀnsyn till hur andra variabler, sÄsom geografiskt ursprung, samhÀllsklass, Älder och kön, samspelar med varandra och hur de pÄverkar vÄrt sprÄkliga beteende.I denna uppsats stÄr relationen mellan sprÄk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur sprÄket speglar samhÀllet vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss sjÀlva och andra.

Syftet med studien var att undersöka projektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förstÄelse för projektbestÀllarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i tvÄ dimensioner, kontrakt samt process, som utgÄngspunkt. Dessa tvÄdimensioner var utgÄngspunkter för studien dÀr kontraktet sÄgs som det formella dokumentetsom upprÀttas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och Àrliga dialog sombör finnas mellan projektbestÀllaren och projektledaren. Den öppna och Àrliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade dÀrmed pÄ trehuvudaspekter av relationen mellan projektbestÀllare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benÀmnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta dÄ begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av Àmnet.

Finns det förestÀllningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhÄllningssÀttdÀr den praktiska funktionen Àr viktig. DÀr funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.GÄr det attlösgöra förvÀntningar och förestÀllningar frÄn sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla nÄgot med kÀnsla i stÀllet för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhÄller sigtill det mÀnskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Uppsatsen har syftet att besvara huvudfrÄgan: Hur betraktar nutida psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhÄllandet mellan vÀrderingar och psykoterapi / psykoanalys och hur ser de pÄ sin behandlarroll utifrÄn detta?För att ta reda pÄ hur nutida teoretiker besvarar denna frÄga gjordes en begrÀnsad litteraturstudie. Med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr undersöktes ocksÄ hur ett femtiotal svenska praktiker - psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter - förhÄller sig till frÄgan om vÀrderingar och inflytande i psykoterapi.Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar att en problematisering av det psykoanalytiska neutralitetsidealets objektivistiska utgÄngspunkt Àgt rum bland teoretiker inom fÀltet och att dessa pÄ olika sÀtt försöker hantera inkongruensen mellan den traditionella behandlingssynen och nutida kunskapsteori. Psykoanalytikerns kunskapsansprÄk i behandlingen problematiseras och den psykoterapeutiska relationen - som nu betraktas som behandlingens kurativa inslag - tenderar att uppfattas konstruktivistiskt. Hos flera av de teoretiker som ingÄtt i litteraturstudien kan man ocksÄ skönja en tendens mot att omformulera behandlarens roll i mer pedagogiska termer.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att tydliggöra samt klarlÀgga hur artister och teamenkring dessa arbetar för att bygga och bibehÄlla starka relationer mellan fan och artist.FortsÀttningsvis vill vi Àven öka förstÄelsen kring hur fansen uppfattar denna typ avarbete för att upprÀtthÄlla relationen.UtifrÄn syftet har vi utvecklat följande forskningsfrÄga;- Vad prÀglar artistens och dennes medarbetares arbete med relationerna gentemotfansen?MetodVi har i denna uppsats valt att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats för att kunna samla inrelevant information frÄn olika perspektiv och för att fÄ en djupare förstÄelse förÀmnet. Vi har intervjuat tio olika respondenter, bÄde fans och inflytelserika personerinom musikbranschen. Dessa har genomförts face-to-face, via mail samt över Skype.Förutom intervjuerna har vi Àven analyserat litteratur, artiklar och onlinekÀllor.SlutsatserUppsatsen sammanfattas i ett avslutande kapitel bestÄende av vÄra slutliga tankar ochen kort sammanfattning av svaret till vÄr forskningsfrÄga. I detta kapitel presenterar viatt relationen mellan artist och fan behöver vara personlig för att en artist ska kunnaskapa en varaktig lojal fanbase.

A co-operation is established when a group of people, sharing the same preferences and values, come together in order to satisfy a common need. The co-operative association should be democratic, governed and supervised by its members and open to everyone. The purpose of this article is to, from our ideal type, study similarities and differences regarding the corporate governance of the consumers? and the producers? co-operative movement. The motive behind our choice of alignment is that the mechanisms of corporate governance often are described from the perspective of the joint-stock company, making it valuable and interesting to study these mechanisms from the co-operative point of view.

Resultatet vi kommit fram till genom vÄr empiriska undersökning Àr att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen Àr att den perceptuella synen pÄ miljövÀnliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men Àven i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jÀmstÀlld med konventionell marknadsföring trovÀrdighetsmÀssigt, dock uppmÀrksammades en tendens till att konsumenter gÀrna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bÀttre produkten Àr för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser stÀlls mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhÀllsansvar och miljömÀrkning. Begreppet CSR behandlas Àven centralt för att skÀnka lÀsaren en djupare förstÄelse av problemet ur ett företags synvinkel..

Denna antologi kan ses som ett inlĂ€gg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhĂ€lle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser pĂ„ rörelsens stĂ€llning i dagslĂ€get. Även arbetarrörelsens syn pĂ„ klassbegreppet behandlas. DĂ€refter följer Men hallĂ„ vi gĂ„r ju Ă€ndĂ„ pĂ„ gymnasiet, dĂ€r gymnasiet som identitetsskapande institution och de Ă„trĂ„vĂ€rda valmöjligheterna stĂ„r i fokus.