Titel:Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det ocksÄ kallas, Àr företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna Àr inte underbyggd av nÄgra empiriska undersökningar speciellt inriktade pÄ kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltsÄ. Det behövs dÀrför utökad kunskap om konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tÀnka nytt kring marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Dagens konsumenter anvÀnder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumÀrken, och allt fler företag vÀljer sÄledes att anvÀnda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, sÄsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumÀrket. Social medier kÀnnetecknas bland annat av sin förmÄga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstÄ och dra nytta av konsumenters interaktion pÄ nÀtet anses för företag vara strategiskt viktigt.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Abstract Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmÀlningsskyldighet. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmÀlningsplikten. Syftet Àr att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmÀlan pÄ. Ett annat syfte Àr att undersöka relationen mellan pedagoger och förÀlder före och efter en anmÀlning har gjorts. ForskningsfrÄgorna Àr: Hur resonerar pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmÀlan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till förÀldrarna? Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, dÀr Àven vinjetter har anvÀnts.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

SyfteSyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur banktjÀnstemÀnnen skapar och bibehÄller förtroende i sina kundrelationer nÀr de förmedlar bankens tjÀnster och produkter. MetodVi har anvÀnt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rÄdgivare pÄ tvÄ banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi anvÀnt oss av ett ostrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi haft förutbestÀmda frÄgor utifrÄn vÄra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bÀttre bild av verkligheten Àn vad enkÀter gör. EnkÀter skulle ha svÄrt att kunna skildra interaktionen mellan mÀnniskor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgÄr ifrÄn till att passa in i vÄra respondenters vardag.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvÄrdnaden. Med de senaste Ärens nedskÀrningar inom vÄrden med allt kortare vÄrdtider som följd, vÄrdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och pÄ boenden. Detta leder till att nÀrstÄende fÄr ett allt större ansvar för den sjukes omvÄrdnad, och sjuksköterskan kommer dÀrmed behöva interagera alltmer med nÀrstÄende. För att interaktionen ska fungera sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till nÀrstÄende. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvÄrdnad, som omfattar bÄde friska och sjuka personer i familjen.

Bakgrund: I dagens samhÀlle utsÀtts konsumenter stÀndigt för en mÀngd olika typer av reklam. För att fÄnga upp deras intresse och uppmÀrksamhet Àr det viktigt att kunna differentiera och utmÀrka sig pÄ marknaden genom att vÀlja rÀtt kommunikationsmedel. Om ett företag vill lansera en ny produkt eller tjÀnst finns oftast inte all kompetens som behövs tillgÀnglig för att marknadsföra detta i ett och samma företag. DÀrför vÀljer företag att outsourca, som innebÀr att externa verksamheter hjÀlper ett företag med dess marknadsföringsprocess. PÄ grund av detta har en mÀngd reklam- och PR-byrÄer vuxit fram för att kunna komplettera den kompetensen som ett företag saknar.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förÀndring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi anvÀnde oss av en hermeneutisk utgÄngspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frÄgestÀllningen. Vid analyseringen av resultatet anvÀndes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrÄn von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient Àr den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen pÄverkar klientens förÀndringsprocess.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur genus reproduceras och framstÀlls i sju skrivna utlÄtandena som producerats pÄ familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har anvÀnts Àr diskursanalys. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ huvudteorier. Dessa Àr kritisk diskursanalys som har en stark företrÀdare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt sÀkerstÀlla relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande förÀldraförmÄga.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Problem: TV4 har idag inte full kÀnnedom om hur deras kunder ser pÄ relationen mellan sig och kanalens sÀljare. Det bidrar till att TV4 fÄr det svÄrare att utveckla relationen ytterligare, vilken de vill förbÀttra.Syfte: Att undersöka vilka ?mötesaktiviteter? som pÄverkar och förbÀttrar förhÄllandet mellan sÀljare och befintliga reklamtidsköpande kunder pÄ TV4.Metod: De mötesaktiviteter som har valts att studera nÀrmare Àr följande; större event, enskilda aktiviteter, sÀljmötet samt kringliggande aktiviteter runt sÀljmötet. Nio av TV4:s kunder har intervjuats. Dessa Àr belÀgna i MÀlardalen och Stockholms-omrÄdet.Teori: Modellen ?Effekterna av vÀrdeskapande strategier i en lÄng relation? av A.

Syfte: Identifiera de olika betalningsmedlen för att finna samband mellan upplevelserna av deras sÀkerhet, enkelhet och hur dessa aspekter pÄverkar valet av betalningsmedel.Metod: Kvantitativ metodTeori: Litteratur, vetenskapliga artiklar och empiriska rapporterEmpiri: En enkÀtundersökning gjordes för datainsamlingSlutsats: Undersökningen bekrÀftar att bÄde upplevelsen av sÀkerhet och enkelhet pÄverkar konsumenterna i valet av betalningsmedel. VÄr undersökning visar att enkelhet ör den vanli-gaste och viktigaste orsaken för en konsument i valet av betalningsmedel. Undersökningen visar Àven att i olika Älderskategorier skiljer sig anvÀndandet av de olika betalningsmedlen Ät och den visar Àven pÄ olika vÀrderingsgrunder vad gÀller sÀkerhet och enkelhet mellan Älders-kategorierna för valet av betalningsmedel..