Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål ? d.v.s.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar: - Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? - Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar.

Det finns många systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre åt.Gemensamt för dem alla är att det finns ett perspektiv på system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer än beräknat.Vi har frågat oss om det finns en brist på insikt om att perspektiv (synsätt) på bådesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger på ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie där vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anställda på ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjälp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vårt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys är mycket viktiga för att förstå varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fångar upprespektive missar..

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor där naturupplevelsen står i fokus och tävlingsmomenten är svaga. Undersökningen syftade också till att hitta eventuella faktorer som påverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans år 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra ämnen?MetodFör att få en så klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lärare från olika skolor har deltagit i studien.

Inledning: Studien är en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrån en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete går det att få en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det också är osäkert och inte en självklarhet. I resultatet framkommer att det krävs tålamod, uthållighet, lång klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Studien syftade till att öka förståelsen för hur föräldrar och gruppledare upplevde föräldrastödsprogrammen Aktivt Föräldraskap, Connect, COPE, KOMET och Ledarskapsträning för tonårsföräldrar samt om det fanns en skillnad mellan hur föräldrarna uppskattade de olika programmen. I enkätstudien deltog 306 föräldrar och svaren analyserades kvantitativt och kvalitativt med innehållsanalys. Connect utmärkte sig genom att vara uppskattat i mindre grad än övriga program. Föräldrars beskrivningar av vad kursen betytt för dem tydde på att kursen bidragit till att utveckla ett gott föräldraskap. Föräldrar hade positiva och negativa syn-punkter kring kursinnehåll, kursupplägg och ramar.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och analysera åtgärder med hjälp av diskursanalys i åtgärdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur åt-gärderna är formulerade, dels om att diskutera vilka följder åtgärderna kan få för elevens lärande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av särskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i åtgärderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats användes det sociokulturella perspektivet på lärande. I detta perspektiv är lärande något som uppstår i samspel mellan individen och kollektivet. Språket blir betydelsefullt eftersom det är genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det är individens viktigaste instrument för att förstå och interagera med sin omvärld.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av begreppet ekosystemtjänster samt hur deras förhållningssätt människa? miljö framträder när de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, där såväl ekosystemtjänster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgångspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten är dels att begreppet ekosystemtjänst kan uppfattas på tre kvalitativt skilda sätt: Människan hjälper ekosystemen, människan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjänster är en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhålla sig antingen distanserat eller involverad i förhållandet människa ? miljö.

Relationen mellan samhälle och individ har länge varit ett omtvistat ämne i samhällsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de två motsatta ståndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnämnda måste samhället förstås som en helhet vilken inte låter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra måste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan både Durkheim och Weber enkelt låter sig placeras i varsin ände i detta motsatsförhållande, har varken Marx eller Mead tolkats på ett motsvarande entydigt sätt.

Syftet med min studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare/skola och föräldrar till elever med svenska som andraspråk kan byggas upp och bibehållas. Jag har utarbetat följande frågeställningar: ? Hur uppfattar och värderar lärare och föräldrar samarbetet? ? Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? ? Vilka samarbetsformer är mest framgångsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp föräldrar till barn som har svenska som andraspråk och deras lärare försöker jag att synliggöra vad som är ett konstruktivt samarbete och hur man kan få till ett sådant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag därigenom kan förstå lärares och föräldrars olika tankar och åsikter om mitt valda ämne och utveckla djupare kunskaper som jag kan använda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utläsa att en bra relation mellan lärare och föräldrar underlättar samarbetet och att lärare måste skapa en relation till föräldrarna med ömsesidig respekt, där läraren verkligen lyssnar och bekräftar föräldrarna.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Denna studie behandlar textillärares och elevassistenters syn på sitt arbete med inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Tre textillärare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebär att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan få.Studiens resultat har belysts ur ett Relationellt perspektiv vilket innebär att människors egenskaper skapas i möten med andra och därmed varierar beroende på kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lärare/elevassistent är för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillärarna är positiva till inkludering så länge elevgrupperna inte är alltför stora alternativt att det finns tillgång till elevassistent. De ser även att elever kan påverkas negativt i viss mån av inkludering. Textillärarna anser att elevassistenten är en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.