Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fyra gymnasieelever med dyslexidiagnos upplever sin studiesituation. Med ökad förståelse för och kunskap om de svårigheter dessa elever är i, kan förutsättningar skapas för en utveckling av de stödåtgärder som sätts in. De frågeställningar studien söker svar på är:? Hur upplever eleverna sina läs- och skrivsvårigheter?? Hur upplever eleverna sin dyslexidiagnos?TeoriFör att skapa en bättre förståelse för deltagarnas livsberättelser beskrivs teorier kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, diagnosticering och bemötande.Forskningsansats och metodStudien utgår ifrån en fenomenlogisk livsvärldsansats för att ge en bild av deltagarnas upplevelser av sin studiesituation. Då fokus i studien ligger på elevernas egna upplevelser har kvalitativa forskningsintervjuer använts.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar valdes eftersom det är aktuellt inom skolans värld. Tidigare forskning har visat att lärares kompetens inom området ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lärares erfarenhet gällande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Frågeställningarna var: Vilken kompetens har lärarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och på vilka sätt har de erhållit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? På vilka sätt anpassar lärarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnå kursmålen? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Aktuella forskningsresultat pekar på att det är angeläget att tidigt uppmärksamma ochhjälpa elever som riskerar utveckla matematiksvårigheter. Syftet med min undersökning är att fåkunskaper om hur några utvalda pedagoger beskriver sitt arbete med barns tidigamatematiksvårigheter och hur de anser att lärarna kan möta dem på bästa sätt. För att nå syftethar jag använt kvalitativ intervju som forskningsmetod. På det sättet fick jag en detaljeradbeskrivning av pedagogernas tankar runt ämnet samt beskrivning av deras arbete. I första delenav uppsatsen presenterar jag en bakgrund till min undersökning utifrån forskningslitteraturen.Den ger möjlighet för att diskutera studiens resultat med hänsyn till andra studiers resultat.

ABSTRAKT Wallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet använts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har använts både i inlärningssituationen och för att främja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgänglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.

Det övergripande syftet har varit att skapa kunskap och förståelse för omotiverade gymnasieelevers upplevelse av sin skolsituation, och deras egen syn på orsakerna till sin bristande motivation. I examensarbetet har fem gymnasieelever i årskurs 3 intervjuats som själva betecknar sig som mycket skoltrötta och omotiverade sedan flera år tillbaka.Flera elever berättade att de gick utbildningar som de egentligen inte hade önskat eller som de påverkats av andra att gå. Andra elever visade sig ha svåra händelser bakom sig som påverkat motivationen. Det gällde både mobbning i grundskolan och negativa händelser inom familjen. En vanlig förklaring till bristande motivation är bristande tilltro till sin egen förmåga, men det stämde bara in på en elev.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssätt förskollärare på en språkförskola och förskollärare på traditionella förskolor använder för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter, samt att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll i arbetet med språkutveckling. Vi avsåg även att betrakta och knyta an vårt resultat till ämnet specialpedagogik. Vi hade med oss två frågeställningar där den ena kan likställas med syftet, d.v.s. första frågan är vilka arbetssätt använder förskollärare i en språkförskola och förskollärare i traditionella förskolor för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter? Likheter och skillnader.

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället.Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008).

Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och SpecialpedagogikAbstractIndividualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2].

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.