Detta examensarbete utfördes på IDA (Institutionen för datavetenskap) vid Linköpings universitet. Syftet med det här examensarbetet var att utveckla ett program som skulle skapa förutsättningar för generativ konst med hjälp av MyPaint som är ett digitalt rit/målarverktyg. Metoden gick ut på att registrera vad användaren skapat för komponenter, dvs. musinteraktioner och kortkommandon, och därefter använda dem algoritmiskt.Examensarbetet resulterades i ett program (SharpArt), som fångar musinteraktioner samt simulerar tangentbordstryckningar (kortkommandon) från och till Mypaint, vilket i sin tur skapar komponenter som används algoritmiskt. Programmet kan även positionera objektet på canvasen enligt det önskade koordinatvärdet..

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är attundersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Med dagens spelmotorer kan man hålla rätt hög grafisk standard utan några problem. Man kan få hög realism och ljus sättning som är stort sett fotografiskt. Men hur är det om man ska efterlikna en klassisk målning? En klassisk målning brukar inte 100 % följa fysiken lagar när det gäller ljus, färg, form osv. Hur svårt blir det att få till en autentisk tavla med mönster från duken och penseldrag? Den här uppsatsen tar det upp hur man bästa möjliga sätt återskapar klassisk konst i 3D.

Syftet med denna studie är att hos fem lärare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som är mest framträdande när en elev visar svårigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lärare då de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att använda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehåller många olika områden och vi begränsar oss till taluppfattningen på grund av dess grundläggande betydelse för vidare inlärning av matematik. Lärarna vi intervjuar arbetar i årskurserna 1-3 där taluppfattningen är ett centralt inslag inom matematiken.

An analysis of Konstvägen Sju Älvar, an exhibition of modern Nordic sculpture along a road trough the wilderness of Northern Sweden. Konstvägen is a project for public art and contemporary art in northern Sweden. The intention is to see what happens when you exhibit art alongside a road and what function it fills. By comparing the qualities of Konstvägen to the qualities of a monument Konstvägen and it?s exhibitional functions are sought to be understood..

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förståelse för likhetstecknets betydelse i skolår 3. I undersökningen använder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet när de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrån deras förståelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet på ett sätt som stämde överens med vad det skriftliga resultatet visade. Vår undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förståelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förståelse. Det kan bero på att pedagogers framställning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket på varje sida? men använder likhetstecknet operativt t.ex.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR.

The purpose of this paper is to analyze the project Knitting House using art and architectural theories to question the forms of the project as well as the town planning in the area of Husby, a suburb to Stockholm. In order to stress the architectural issues in the area of Husby, the thesis examines the aim and intention of the project Knitting House. The project explores the standardized architectural form that was used and built under the Miljonprogrammet, through the years of 1960-1970 in the neighborhoods of Järvafältet. The thesis will also investigate some of the problems that arise when attempting to discuss knitting as a method used to perform Knitting House. This paper explores the relationships between public and private spaces, the areas in between them and how they interact. The claim made throughout the thesis is that Knitting House can function as a political catalyst by presenting a combined perspective of art, architecture and politics to address the social and ethnic segregation in suburbs like Husby. .

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 4 uppfattar likhetstecknet. Syftet är att undersöka om elevernas uppfattningar av likhetstecknet kan förklaras av dess framställning i läroböckerna. Tre svenska läromedelsserier för årskurs 1 till 3 studeras där uppgifter med likhetstecknets kategoriseras och klassificeras. Studien visar att likhetstecknet i nio fall av tio presenteras på traditionellt vis, det vill säga där räkneoperation är lika med svar (t.ex. 2+5=7).

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen.Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen.

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

Förskola, intervju, bildarbete, konst, estetik..

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras..

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrån antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet är de tre huvudfrågorna. Den sistnämnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden står i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker från denna i det att byggnaden inte förlänger strukturen, utan är en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum än en förlängning av museet. Frågan om arbetsplatsen har hanterats så att arbetsplatsen får uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.