Syftet med den här undersökningen är att studera, beskriva och analysera högstadieelevers förståelse om hållbar utveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap. Två forskningsfrågor har formulerats för att besvara syftet. Undersökningen har genomförts med hjälp av både enkäter och intervjuer och för att tolka resultatet har en innehållsanalys gjorts. Där kunde fyra kategorier urskiljas: Mat och miljömärkning, Jämställdhet, Etik, normer och värderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna är åtskilda men inte så distinkt eftersom de överlappar varandra i vissa avseenden.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap.

The aim of this study is to increase knowledge about how a group of newly graduated social workers reflect on the practical daily work and their positions working with clients who are in need of social and/or economic resources. More precisely the purpose is to find out how these seven newly graduated social workers viewed working with clients during theoretical and practical studies. The aim is to analyze which techniques and methods could be seen in these narratives. Furthermore the aim was to find out if and how these seven social workers reflected on the power relation between social worker and client.The material of this study consists of seven semi-structured interviews. Throughout gathering the data and analyzing it, the qualitative method in form of narrative approach was used.

Bakgrund: Den vanligaste formen av kvinnomisshandel är att kvinnan blir slagen av en man i sin närhet. Antalet drabbade kvinnor ökar för varje år och år 2010 gjordes i Sverige över 27 000 anmälningar om misshandel av kvinnor över 18 år. Forskning har visat att våld i en nära relation är ett dolt problem och att mörkertalet av antal drabbade kvinnor är stort. Våldet, som kan yttra sig fysiskt, psykiskt eller sexuellt, innebär ett stort lidande för kvinnan. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i mötet med dessa kvinnor i att lindra deras lidande.Syfte: Att belysa kvinnors livsvärld och vad som verkar vara av betydelse för hennes val att stanna kvar i en nära relation präglad av våld.Metod: Litteraturstudien utgår från självbiografier och har analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Det här är en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och kännetecknas av minnessvårigheter, förvirring och en försämring av den kognitiva förmågan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvårdaren är maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed.

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varitatt undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internetoch om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuermed nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. Föranalysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera avföräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhållande till barnens lärande i förskolan. Vår frågeställning är:Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lära sig utifrån den litteratur som erbjuds enligt förskollärarna?I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom även att inlevelse, kroppsspråk och tonfall är viktigt när förskollärare läser för barn, för att barnen då få en känsla av att boken är levande.Förskollärarna säger att tanken med barnboken är att barnen på förskolan ska få en fantasiresa, som kan komma att prägla deras lek och som kan ge barnen ett lärande i form av empatisk förmåga, språkutveckling och väcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem.I samtliga intervjuer framkom det att läsningen av barnlitteratur oftast sker på morgonen eller eftermiddagen då det är färre barn. Barnlitteraturen har fått en roll som lugnande på förskolan.

Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning. .

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.