En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas.

Syftet med vår studie var att undersöka socialsekreterares resonemang kring deras upplevelser av vad som påverkade dem i beslutsfattandet i förhandsbedömningar kring anmälningar gällande ungdomar i åldern 13-20 år. Vi undersökte vilka faktorer som påverkade socialsekreterarnas bedömning, vilka förställningar om genus som socialsekreterarna gav uttryck för samt hur de upplevde möjligheten att göra jämställda bedömningar.Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Vi genomförde två fokusgrupper på olika socialkontor vilka bestod av socialsekreterare som arbetade med förhandsbedömningar. Den tillägnade empirin analyserades utifrån socialkonstuktivistisk teori, genusteori, de teoretiska begreppen handlingsutrymme och tyst kunskap samt tidigare forskning.Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde att magkänslan var en viktig faktor i förhandsbedömningarna. De förde resonemang kring att de hade ett stort handlingsutrymme där magkänslan, vilken analyserades utifrån begreppet tyst kunskap, påverkade deras beslut.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att få en inblick i hur de själva upplever och påverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger på kvalitativ metod och består av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som väldigt tuff med ett högt ärendeinflöde som är svårt att påverka. Många menar att det är svårt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjänstlagen. Av resultaten i studien framgår det att socialsekreterarnas arbetsmiljö präglas av olika kulturer som inverkar på varandra, begränsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress.

Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

I dagens samhälle talas det mycket om vad bra ledarskap är, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lära av dessa ledare. Dock förekommer det i många fall även dåligt ledarskap. På senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmärksammats mer. Ett fenomen som dock ännu inte utforskats i så stor utsträckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsättningar för destruktivt ledarskap.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus på uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlings¬utrym¬me socialsekreterarna har. Våra frågeställningar är: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrån och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de själva har möjlighet att påverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna någon motsättning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjänstens Individ- och familje¬omsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mål samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

Denna uppsats visar på hur tjänstemän på mellannivå kan påverka glappet mellan beslut och verkställda politiska mål, i ett fall som handlar om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten är Lennart Lundquists ?Vilja, Kunna, Förstå? som kompletteras med begreppet ?Bistås? ifrån ?Divergensteorin?, för att tillsammans belysa ?Hur tjänstemännen på mellannivå kan påverka divergensen mellan beslut och verkställd politik??.Tillvägagångssättet är en form av kvalitativ fallstudie, genom samtalsintervjuer med tjänstemän inom bolaget Västtrafik AB, som ansvarar för tillgänglighetsarbetet inom Västra Götalandsregionens kollektivtrafik. Tillgänglighetsfrågan aktualiseras som problem i samband med att nya grunder tillförs diskrimineringslagen från och med 2015.01.01. Därmed är det som studien visar viktigt med insikter bland tjänstemännen, i fråga om vilka policys och riktlinjer som begränsar dess handlingsutrymme..

Recovery processen är en viktig del av företagets holistiska marknadsföring och denna del kan vara starkt avgörande i hur kunden väljer att fortsätta sin relation till företaget. Vikten av att kunna hantera en kritisk situation då kunden upplever ett problem är fördelaktig ur ett konkurrensmässigt och företagsekonomiskt perspektiv. Studien undersöker det komplexa för frontpersonalen att kunna hantera olika typer av negativa kundkänslor, för att återfå en nöjd och lojal kund, samtidigt som de i sin roll i företaget är begränsade i sitt handlingsutrymme och hur detta påverkar deras upplevelser av situationen..

Denna studie fokuserar på arbetssituationen för kommunens handläggare i samband med organisationsförändringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frågeställningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförändringar i förhållande till reformen.Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört intervjuer med handläggare inom området. För att analysera materialet har vi använt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv på organisationsförändringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för våra informanter varierar beroende på olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhållningssätt till förändringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att påverka i samband med förändringen. Slutsatsen är att även om man generellt är positivt inställd till målet för reformen så är man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen går förlorad.

Individer med psykisk funktionsnedsättning kan vara väldigt sårbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Därför är viktigt att dessa individer får en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lärare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det är främst lärarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen är tämligen begränsad inom detta ämnesområde.