Sökresultat:
950 Uppsatser om Reläskydd - Sida 48 av 64
FörsÀkringstagarens rÀttsliga skydd enligt lagen om försÀkringsförmedling : The legal protection of the insurance taker according to the Law of Insurance Mediation
Bakgrund: En försÀkringstagare kan vÀlja att antingen köpa en försÀkring genom direkt kontakt med ett försÀkringsföretag eller genom att anlita en försÀkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försÀkringar som försÀkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försÀkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försÀkringsmarknaden och de omsÀtter stora ekonomiska vÀrden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund Àr det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsstÀllande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler betrÀffande försÀkringsmÀklare som var tvungna att agera oberoende av försÀkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trÀdde dock en ny lag i kraft, lagen om försÀkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillÀmpningsomrÄde Àn den Àldre lagstiftningen om försÀkringsmÀklare.
Zoobutikers försÀljning av kanin, Oryctolagus cuniculus, rÄtta, Rattus norvegicus, marsvin, Cavia porcellus och guldhamster, Mesocricetus auratus : Àr djurskyddsföreskrifterna anpassade efter djurens behov och naturliga beteenden?
Kaniner och marsvin domesticerades till en början för köttets skull, kaniner Ă€ven för pĂ€lsen. RĂ„ttor och guldhamstrar domesticerades dels för att anvĂ€ndas som försöksdjur och dels som sĂ€llskapsdjur. Ăven om arterna har varit domesticerade i upp till tusentals Ă„r Ă€r deras beteenden vĂ€ldigt lika sina förfĂ€ders, oftast Ă€r den enda skillnaden beteendenas frekvens och intensitet. För kanin, rĂ„tta och marsvin Ă€r social samvaro en viktig kĂ€lla till miljöberikning. Att ha möjlighet att söka föda och gnaga Ă€r viktig miljöberikning för alla gnagare och kaniner.
Arbetsliv för alla Äldrar? -- Om Äldersdiskriminering i arbetslivet
Förbudet mot Äldersdiskriminering inom arbetslivet instiftades i Sverige 2009 som en följd av EU-lagstiftning inom samma omrÄde. Diskrimineringsgrunden Älder uppvisar, som uppsatsen illustrerar, flera sÀrdrag i jÀmförelse med andra diskrimineringsgrunder. Omfattande undantag frÄn Äldersdiskrimineringsförbudet har ansetts motiverade till följd av Äldersdiskrimineringsförbudets benÀgenhet att komma i konflikt med etablerade samhÀllsstrukturer och EU-domstolen har hÀrvid medgivit medlemsstaterna ett stort skönsmÀssigt utrymme i frÄga om berÀttigade syften för att tillÀmpa undantagen. Detta har sannolikt sin grund i att flera frÄgor berör det socialpolitiska omrÄdet dÀr EU och medlemsstaterna har delad kompetens. SÀrskilt tillÄtande till förmÄn för medlemsstaterna har EU-domstolen varit i rÀttsfall dÀr kopplingar finns till nationella pensionssystem.
Metoder för att bekÀmpa skatteflykt i Sverige och Eu, med fokus pÄ skatteflyktslagen och missbruksdoktrinen
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Arbetsmiljöansvar för uthyrd arbetskraft & bemanningsdirektivets inverkan pÄ denna
Statistik frÄn de 35 största bemanningsföretagen pÄ arbetsmarknaden pÄvisar att bemanningsbranschen vÀxer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft pÄ den svenska arbetsmarknaden. Det blir dÀrför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gÀllande arbetsmiljö och ansvaret för denna Äterfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar Àr vÀldigt omfattande och vida i sin formulering, frÀmst gÀllande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken Àr tillrÀcklig för att tillÀmpas pÄ arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har Àven undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan pÄ svensk lagstiftning.
Artikel 3 i Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna. En analys av praxis frÄn Europadomstolen i utvisnings- och utlÀmningsÀrenden
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Den juridiska odlingsgrÀnsen och dess inverkan pÄ förvÀrv av statlig mark : En studie av markförvÀrv i samband med samhÀllsomvandlingen i Kiruna
Det pÄgÄr idag tvÄ samhÀllsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten dÀr omlokaliseringen krÀver att ytterligare mark tas i ansprÄk. Speciella omstÀndigheter rÄder i Kiruna dÀr sÀrskilda skydd och bestÀmmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgrÀnsen. Syftet med studien Àr att ge ett brett perspektiv pÄ den unika odlingsgrÀnsen och visa pÄ sambandet mellan den och förvÀrv statlig mark vid samhÀllsomvandling. För att uppnÄ syftet utreddes odlingsgrÀnsens historia, samhÀllsomvandlingarna och riksintressen samt markförvÀrvsprocessen och hur denna kan förbÀttras. Metoderna som anvÀndes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes pÄ plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan pÄ 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.
Hur pÄlitliga Àr kommunernas integrerade system för den enskildes integritetsskydd
Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.
Klimatologisk analys av mÀtningar frÄn Abisko för den inre snöstrukturen
Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan pĂ„ vĂ„ra vattendrag under vinter och vĂ„r dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för vĂ€xter, marken och skydd för mindre djur arter. SnöförhĂ„llanden förklarar ocksĂ„ ofta naturkatastrofer, sĂ„ som lavinrisker och översvĂ€mningar i vattendragen. Ăkad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjĂ€lpa oss att förstĂ„ alla ovan nĂ€mnda skeenden bĂ€ttre.PĂ„ Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan Ă„r 1961 till nu gjorts snöprofilsmĂ€tningar, dĂ€r snötĂ€ckets egenskaper, tjocklek, snölagrets tĂ€thet/hĂ„rdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas.
Hur mÄr chefen- i offentlig och privat PrimÀrvÄrd? : En kvantitativ studie om den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan pÄ hÀlsan.
Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.
VÀxter och jord i urban miljö : en fallstudie vid VÀstergatan i Eslöv
Detta arbete bestÄr av tvÄ delar. En litteraturstudie med stort fokus pÄ jorden och en praktisk undersökning av trÀdraden vid VÀstergatan i Eslöv dÀr vegetationen bestÄr av Acer platanoides och Stephanandra incisa 'Crispa'.
Litteraturstudien omfattar:
? egenskaper man kan förvÀnta sig i en urban jord
? markpackningens betydelse för jordens vattenhÄllande förmÄga samt för vÀxterna
? vikten av lufttillgÄng för vÀxternas rötter
? hur markporförekomsten pÄverkar drÀneringsförhÄllandena i jorden
? kort om pH och nÀringsÀmnen
? hur vÀgsaltning pÄverkar marken och vÀxterna
? vikten av etableringsskötsel, ÄtgÀrder vid slitage/sabotage
? kort om ohyra och rotskador vid anlÀggningsarbete
Fallstudien omfattar:
? undersökning av trÀden genom
? omkretsmÀtning av samtliga trÀd pÄ den aktuella strÀckan
? ÄrsringsmÀtning med hjÀlp av borrkÀrnsprover hos fem slumpmÀssigt valda trÀd
? okulÀr analys
? undersökning av marken genom
? enkla jordanalyser med hjÀlp av agronomkÀpp
? att kÀnna pÄ marken med penetrometerkÀpp
? analys av en 94 cm djup provgrop, med dess fyra horisonter
? bedömning av rotförekomst
I min undersökning har trÀden varit svÄra att analysera, eftersom de saknat bladmassa och grenverket sitter mycket högt. Jag tog borrkÀrnsprover ur veden för att bedöma ÄrsringstillvÀxten, men dessa Àr för fÄ för att jag ska kunna dra nÄgra pÄlitliga slutsatser ur dem och jag har enbart hittat borrkÀrnemÀtning pÄ en lönn i litteraturen.
Min slutsats Àr att marken Àr kompakterad till kraftigt kompakterad, beroende pÄ djup.
Marknadsandelarnas betydelse för bedömningen av dominerande stÀllning : En komparativ studie av EU och USA
KonkurrensrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde av stor betydelse runt om i vÀrlden. KonkurrensrÀtten har sina ursprungliga rötter i USA dÀr den fick sitt fÀste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegrÀnsande beteenden förrÀn i mitten pÄ 1900-talet. KonkurrensrÀtten i bÄde EU och USA har som gemensamt syftet att frÀmja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegrÀnsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande stÀllning.
LedningsrÀtt och servitut för kommunala va-anlÀggningar : ? Fallstudie i Nacka kommun
Detta examensarbete jÀmför olika rÀttighetsupplÄtelser som kan anvÀndas för att sÀkra allmÀnna VA-ledningar som ligger i mark som inte Àgs av ledningshavaren. NÀr fastighetsÀgaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de vÀlja att sÀkra ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrÀtt. Avtalsservitutets frÀmsta egenskaper Àr en lÄg upprÀttandekostnad, gÄr att upprÀtta snabbt samt att den underlÀttar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrÀttens frÀmsta fördel Àr att den gÀller med bÀsta rÀtt i fastigheten. JÀmförelsen mellan de olika rÀttigheterna visade att ledningshavaren borde anvÀnda sig av ledningsrÀtten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bÀttre för situationen kan Àven den anvÀndas. NÀr det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrÀtt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.
Riktade utdelningar ur ett inkomstskatterÀttsligt perspektiv
En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare helt eller delvis avstÄr sin rÀtt till utdelning till förmÄn för en annan aktieÀgare. Beskattningen av utdelningar sker i allmÀnhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rÀtt till en utdelning nÀr denna kan disponeras Àven skall beskattas för densamma. Paragrafen Àr tillÀmplig pÄ riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebÀra att det Àr aktieÀgaren som mottar den riktade utdelningen som Àr skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundlÀggande principerna inom aktiebolagsrÀtten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag Àr likhetsprincipen, som innebÀr att alla aktier har samma rÀtt i bolaget. En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare fÄr en större utdelning Àn vad som betingas av dennes aktieinnehav.
Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.
Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.