Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen är förtroende, osäkerhet respektive säkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestående av revisorer från Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsättning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

Syftet är att kartlägga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med åtgärdsprogram. Frågeställningar vi vill ha svar på i arbetet är:Hur ser arbetsgången ut kring åtgärdsprogram?Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprättande av åtgärdsprogram?Hur beskrivs åtgärder på individ-, grupp-, och organisationsnivå?Eftersom vi båda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av särskilt stöd så kändes det naturligt att välja att fördjupa oss i arbetet kring åtgärdsprogram. Med tanke på att vi läser till specialpedagoger så tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förväntade helhetssyn. Vi förväntade oss att hitta åtgärder främst på individnivå och vågade inte hoppas på att hitta särskilt mycket på grupp- och skolnivå.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nästan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebära stora investeringar. Det innebär även man måste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa påverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som ställs på dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som ställs från verksamheten på IT-applikationer med fokus på ett affärssystem. Särskilt gäller det de som kan ha en signifikant påverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, så kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.

Street Sound Labs är ett projekt skapat av två DJs till bröder som ville skapa de ultimatahörlurarna, de som du ?alltid har med dig?. Street Sound Labs är projektet och VainSound ärvarumärket. De lanserade deras första hörlur 2012, Model One och vill de skapa en ny hörlurför deras kommande serie. Examensarbetet går ut på att ta fram ett hörlurskoncept för män,kvinnor som är intresserade av design och som vill visa sin identitet med en viss typ avprodukter och varumärken.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på.