Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Den ökade konkurrensen mellan bankerna kräver att de har rätt person på rätt plats. För att möta kundernas behov måste de ha rätt koncept som står upp mot konkurrenternas koncept. De anställda inom banken blir ?Bankernas öga ut mot kunderna? och är en av de viktigaste delarna i det rätta konceptet. För att ha rätt person på rätt plats är det därför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Eftersom vi som författare snart är på vår väg mot en examen inom ekonomi med inriktning på redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur våra möjligheter ser ut på arbetsmarknaden, främst då att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav på oss som kommer från universiteten, och företagen vill veta vad studenter lär sig under studietiden. Det vi ville ta reda på var om det fanns något förväntningsgap mellan revisionsföretagen och Umeå universitet.Artiklar om detta område var inte alldeles lätt att hitta, dock hittade vi några som behandlade Rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av teorier som Förväntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som är viktigt när våra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt även intervjuat en lärare och en professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare använder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta användande skulle kunna förbättras. Baserat på en litteraturstudie samt en enkätundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjänst ämnad för att underlätta Rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande från sociala nätverk. Informationen skulle sedan kunna användas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

The purpose of this study was to examine how students of the Human Resources and Labour Relations Programme evaluates work applications from Swedish and Somali women. 55 students participated in the study. The respondents were supposed to read a fictitious work and from that, judge four applications from four women where two had Swedish names and two had Somali names. The independent variables were the participants' gender, grade and university (between subject variables) as well as the applicant's name (Swedish vs. Somali) as the within-subject variable.

Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur kulturstyrningen som resebolagen använder sig av under Rekryteringsprocessen kan påverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgått en rekryteringsprocess för någon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket också påverkar motivation till att prestera inom organisationen..

Betydelsen av att ha medarbetare som känner arbetstillfredsställelse utgör en ovärderlig del av ett företags framgång. En betydelsefull uppgift att tillgodose den aspekten har chefen och dennes sätt att kommunicera med sina medarbetare. I intervjuer med personer som blivit internrekryterade till en överordnad position i förhållande till forna kollegor var syftet att undersöka hur de upplevde bemötandet från över- och underordnade i samband med Rekryteringsprocessen. Hur deras nya position påverkat relationen till kollegorna och hur de nu ser på sin position och arbetssituation. Resultatet visade att relationerna förändras.

Rekrytering är ett aktuellt ämne på arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rätt person är viktigt då personalen är organisationens främsta resurs. Rätt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stärker organisationens position på marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser är att finna organisationens främsta resurs och därför ses Rekryteringsprocessen som en åtgärd för att uppfylla organisationens behov.Denna studie behandlar ämnesområdet rekrytering och dess applicering på marknaden. Vi har samlat in vårt empiriska material genom intervjuer med rekryteringskonsulter från två bemanningsföretag och en kommun.

I denna uppsats har vi undersökt hur processen för chefsrekrytering ser ut via rekryteringsföretag. Vi har också undersökt vilken kompetens som väger tyngst hos en chef enligt rekryterarna.För att kunna utföra studien genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade två olika företag. Resultatet visade att Rekryteringsprocessen av chefer ser ganska lika ut hos de båda företagen samt stämmer processens olika delar, som består av kravprofil, annonsering, urval, första gallringen, intervjuer, tester, referenstagning samt utse slutkandidater, överens med de teorier som vi använt oss av. Vi fick också konstaterat att personlighet är det som väger tyngst, formel kompetens som akademisk utbildning är oftast något som blir mindre viktigt ju äldre kandidaten är, här går man istället på personlighet samt erfarenhet..

Den första information rekryterare får ta del av när de ska rekrytera en ny medarbetare är de arbetssökandes CV. Det händer även att de arbetssökande skickar med ett foto, vilket kan leda till att personens utseende påverkar bedömningen. Syftet med det här examensarbetet är därför att, genom en litteraturstudie, undersöka vilken inverkan utseendet hos den arbetssökande har på Rekryteringsprocessen. De frågeställningar som tas upp är: Hur påverkas rekryterarna av att se ett foto av en person vid bedömning av hans/hennes arbetsansökan? Samt vad är bäst ur arbetsgivarens synpunkt, med eller utan foto i arbetsansökan? Resultaten visar att attraktiva personer, i många sammanhang, blir bedömda och behandlade på ett mer positivt sätt än personer som inte är attraktiva.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

I den här uppsatsen studeras Rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anställning på liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anställer ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nätverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod, där tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder på att nätverk spelar en betydande roll både för de som anställer ljudtekniker samt ljudteknikerna själva, ett gott rykte förefaller vara en av de främsta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag är mer benägna att ta in praktikanter från en respekterad utbildning i jämförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Uppsatsen behandlar Rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet är att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag går till väga vid rekrytering samt hur väl Rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet är också att undersöka hur rekryteringsansvariga ser på fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en felrekrytering. I uppsatsen används inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. När vi nämner psykopater i uppsatsen krävs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen går vi djupare in på vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka på arbetsplatser. Teorin behandlar också rekrytering och att man bör vara så noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater.

Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet är att få djupare förståelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, är ett av Sveriges mest använda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att på så sätt uppnå en så detaljerad datainsamling och djupgående analys som möjligt. Organisationen vi studerat är ett av Sveriges landsting, som använder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillämpar testet vid rekrytering, i ambitionen att få förståelse för varför landstinget har valt att använda Person Profil Analys.