Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en Rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Individer ställer sig kritiskt till frågan: Hur är man anställningsbar? Definitionen av begreppet är svår att fastställa, individer tolkar och beskriver begreppet på olika sätt beroende på verksamhetsvärderingar och typ av tjänst. Inom forskning har det talats om att arbetssökande uppnår anställningsbarhet först när de matchar arbetsgivarens efterfrågan i form av kompetenser och egenskaper som avser en specifik tjänst. Eftersom att samhället utvecklas ärdet svårt för arbetssökande att anpassa sig då man inte vet hur morgondagens efterfrågan på kompetens och egenskaper kommer att se ut. Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur rekryterare definierar begreppet anställningsbarhet och varför de tar fasta på vissa kompetenser och egenskaper i en Rekryteringsprocess, samt på vilket sätt de går till väga för att öka matchningen mellan medarbetare och tjänst.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin Rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och värderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett målstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktär och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade på att chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bättre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jämföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.

Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att ge läsaren insikt i vad kläder och klädkoder egentligen betyder på en mer abstrakt nivå. Framförallt vill vi analysera detta ämne med hjälp av en strikt affärsmässig klädkod i samband med social interaktion. Specifikt har vi valt att utgå från en rekryterares och en arbetssökandes interaktion vid en intervjusituation. Som metod har vi valt att tillämpa en kvalitativ litteraturstudie och en avgränsad fallstudie. Vårt huvudsakliga perspektiv genom uppsatsen är symbolisk interaktionism.

Rekrytering innebär att hitta rätt person till rätt plats när ny arbetskraft ska tillsättas. Svårigheten är att det inte existerar ett bästa sätt att utforma en Rekryteringsprocess på. Rekryteringsprocesser ser därför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att på ett kvalitativt sätt nå en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar Rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur kulturstyrningen som resebolagen använder sig av under Rekryteringsprocessen kan påverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgått en Rekryteringsprocess för någon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs Rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket också påverkar motivation till att prestera inom organisationen..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin Rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Denna studie syftar till att få en ökad förståelse för hur arenachefer i Sverige rekryteras, vi tar även upp hur Rekryteringsprocessen såg ut för respondenterna som deltog i denna studie. Vi kommer även att belysa vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden de arenacheferna vi har intervjuat har. Arenacheferna är verksamma på arenor vars hemmahörande idrotter är på elitnivå, på dessa arenor arrangeras även allt ifrån uppträdanden med världsartister inom musikbranschen till mindre företagsevent. Ur resultatet framkommer det att Rekryteringsprocessen, ansvarsområden och arbetsuppgifterna skiljer sig mellan de olika arenacheferna. Gemensamma nämnare för arenacheferna är att samtliga har ett ansvar för personal, ekonomi och säkerhet..

På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en Rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt individ till rätt tjänst..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin Rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Uppsatsen behandlar Rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet är att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag går till väga vid rekrytering samt hur väl Rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet är också att undersöka hur rekryteringsansvariga ser på fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en felrekrytering. I uppsatsen används inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. När vi nämner psykopater i uppsatsen krävs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen går vi djupare in på vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka på arbetsplatser. Teorin behandlar också rekrytering och att man bör vara så noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater.

En rekrytering kan handla om allt ifrån att anställa en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anställa en ny chef är en omfattande process då det gäller för företaget att hitta rätt person för tjänsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en Rekryteringsprocess går till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig från rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns några skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering.När en Rekryteringsprocess påbörjas är det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket är vanligast vid rekrytering av chefer. Därefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det är den som specificerar vad det är företaget är ute efter.Att söka efter kandidater till en tjänst kan ske på flera olika sätt.

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet.

Vi har tagit del av teorier inom företagsidentitet, företagskommunikation, rekrytering och image. Vi har valt att arbeta utifrån fallstudiemetoden och skomodeföretaget NilsonGroup AB blev vårt studieobjekt. Primärdata har samlats in genom intervjuer och observationer på central och lokal nivå det vill säga båda på huvudkontoret och ute på de enskilda butikerna. Uppsatsens ändamål har varit att se om rekrytering kan användas som kommunikationskanal av företagsidentiteten. Utifrån teori och empiriska studier har vi dragit slutsatsen att rekryteringen har betydelse och kan hjälpa till att förmedla företagets identitet för att på så sätt uppnå en önskvärd image.