Syftet med uppsatsen var att undersöka om det spelar någon roll vilken Rekryteringspolicy en rekryterare arbetar utifrån när han eller hon väljer ut frågor att ställa till en arbetssökande. Den grundläggande hypotesen var att det skulle bli en skillnad mellan vilka frågor man väljer att ställa om man förses med en Rekryteringspolicy som betonar lojalitet jämfört med en som betonar rättvisa. Hypotesen testades på 79 studenter vid Lunds universitet och Malmö högskola. Formuläret innehöll en jobbannons som beskrev ett fiktivt företag och dess Rekryteringspolicy. Analysen visade en signifikant huvudeffekt för skillnaden mellan lojalitets- och rättvisebetingelserna (p=.049) såväl som en signifikant effekt för beskrivningen av den ideale medarbetaren (p=.031).

Bakgrunden till studien är de förändringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört från och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsområden stänger ner sin tillverkning från fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer på SMT inför rekryteringen av semesterersättare år 2007. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört åtta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, såsom processbeskrivning och Rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat på svårigheter i kommunikation och samverkan som vi främst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, då kontaktmannen både har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..

Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att undersöka fotbollsklubben Athletic Bilbaos Rekryteringspolicy som innebär att klubben endast använder sig utav spelare med baskisk härkomst. Syftet med vår studie var att diskutera och analysera huruvida detta speciella koncept eventuellt är diskriminerande utifrån ett moraliskt, ett juridiskt och ett politiskt perspektiv. Vidare har vi sökt svar i de ledande svenska idrottsorganisationerna om huruvida det skulle kunna vara genomförbart i Sverige med en sådan policy. För att få en ökad förståelse för problematiken har vi valt att arbeta efter en rad teoretiska begrepp såsom etnicitet, lokal och social identitet samt globalisering. Vår slutsats är att problematiken kring föreningens policy och Baskiens politiska ställning komplicerar beslutsfattandet i diskrimineringsfrågan och att en rättspraxis från EG-domstolen krävs för att nå ett klargörande i fallet.