Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.  Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär.

Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kringliggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar manmed att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nyainvånare staden förväntar sig att växa med.Ett av de områden där man redan idag planerar att bygga mer ärmiljonprogramsområdet Herrgården med intilliggande Rosengårdsfältet.Området är idag kraftigt nedgånget, segregerat, överbefolkat ochoroligheterna de senaste åren har blivit nyheter på en global skala. Manär därmed i starkt behov av en förändring och statushöjning. En nogaöverlagd och genomtänkt intensifiering av området skulle kunna vara enlösning på dess problem och samtidigt tillhandahålla välbehövliga nyabostäder till både Herrgården och Malmö.Men vad händer med utemiljön vid ett sådant projekt? Den utemiljö somför människan är ytterst viktig ur en mängd olika aspekter.

Skiftesverk 2.0 undersöker i vilken utsträckning en kontexts befintliga och historiska material, tekniker, former och strukturer kan användas i gestaltandet av ny bebyggelse. Detta för att hitta ett sätt att skapa ett mervärde i kontemporär arkitektur genom starkare kopplingar till en historisk kontext.Projektet beskriver ett sätt att utgå ifrån skiftesverk på Öland och sedan modernisera och omforma såväl själva byggtekniken som befintliga typologier. I presentationsmaterialet redovisas först teknikens bakgrund, historia och egenskaper tillsammans med material från fältstudier. Utifrån detta presenteras förslag på hur själva tekniken kan effektiviseras och industrialiseras. Sedan följer gestaltningar av en moderniserad version av skiftesverk i såväl teknik som traditionell form och byggstruktur.Projektet är tänkt att belysa ett sätt att förhålla sig till hållbar arkitektur i termer såsom inte bara ekonomiska utan även ekologiska och kanske även sociala aspekter..

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun. Det är många intressen som skall samsas om en begränsad yta i kommunen och då inflyttningen är stor och befolkningen spås fortsatt öka i framtiden innebär det att konflikterna om en allt mer krympande yta kommer att öka.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Personer som står inför att välja material vid en ny- eller ombyggnad har otroligt mycket att välja emellan. Att göra ett bra val kan innebära olika saker, men för mig är ett bra val att välja ett material som gör så lite skada på vår natur och på oss människor som möjligt. Skada innefattar vanliga fysiska skador och påverkningar, men även dåliga materialval som leder till onödiga kostnader. Att välja ett material som måste underhållas ofta, eller repareras och bytas ut tidigt, är ett dåligt val. Går det sen inte att återanvända eller återvinna grundmaterialet på nytt är det ännu sämre.I min undersökning har jag tittat på fasadmaterial, takmaterial, färger, fönster och dörrar.

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet är att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invånare. Källmaterialet består till stor del av plandokument samt av intervjuer med både tjänstemän och stadens invånare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att på ett tydligare sätt förstå kajernas dynamik. Resultaten från uppsatsen visar att planeringen kring kajområdena är splittrad och uppdelad mellan många olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invånare.

Uppsatsen behandlar officersboställen i Skåne från indelningsverkets tid (1682-1901), med särskild inriktning på byggnadsvårds- och bevarandefrågor samt på tillämpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmässiga fokus ligger på 1850-talet. Den bygger på arkiv- och fältstudier kring det trettiotal av Skånes 50 officersboställen som har karaktärshus uppförda enligt de av militären fastställda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmätningar och foto­grafering har genomförts kring tre välbevarade boställen, Örsjö, Månstorp och Hjälmshult. Uppfölj­ningar har också gjorts kring fem boställen som har genomgått mer om­fattande och inte helt önskvärda förändringar. Sist i uppsatsen finns åtskilliga tips för den som är intresse­rad av att vårda militära boställen och andra byggnader på ett varsamt sätt..

Mitt mål var att skapa västra söders identitet och samlingsplats, vilken helt saknas idag. Utmaningen var också att transformera Hornsbruksgatan från en baksida till en tillgänglig plats. Högalidsparken förlängs ner till gatunivå - Hornsbruksgatan blir en blandning av park/ torg genom ett specifikt grönt plattsystem. Nya stråk och ramper binder ihop nuvarande gatu- och parknivån. Bebyggelsen är småskalig och nätt, ändå är programmet större än förslagit proram.

Ovanpå-        nya bostäder på befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen på mark och en ofta relativt låg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostäder. Som alternativ till att riva och bygga nytt är påbyggnad ett intressant sätt att tillföra nya årsringar i staden. I många fall kan kommunen godkänna en påbyggnad utan detaljplaneändring vilket har uppmärksammats av både fastighetsägare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostäder och tillåta förändringar i stadsbilden.

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar.

Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..