Sök:

Sökresultat:

7117 Uppsatser om Rekommendationer för fysisk aktivitet - Sida 32 av 475

Hela kroppen behövs för att lÀra: studie av fyra skolors
aktiva arbete med daglig fysisk aktivitet

Syftet med den hÀr undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare Ären, som har rörelse som ett prioriterat mÄl i undervisningen. VÄrt undersökningssÀtt var intervjuer och vÄra respondenter var rektorer, lÀrare och elever pÄ de aktuella skolorna. Ett av mÄlen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att integrera rörelse med andra Àmnen. VÄrt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjÀl - som brinner för Àmnet i frÄga.

HÀlsa och LÀrande : En studie om förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter

Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

Ordination av fysisk aktivitet : Patienters upplevelser av bemötandet i vÄrd- och friskvÄrdskedjan

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar:Syftet Ă€r att kartlĂ€gga patienters Ă„sikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vĂ„rd- och friskvĂ„rdskedjan nĂ€r de fĂ„tt ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Vad har patienterna för Ă„sikter om och upplevelser av bemötandet som de fĂ„tt pĂ„ vĂ„rdcentralen nĂ€r de fĂ„tt Ordination av fysisk aktivitet?? Vad har patienterna för Ă„sikter om och upplevelser av bemötandet som de fĂ„tt av Korpens personal nĂ€r de blivit uppringda?? Vad har patienterna för Ă„sikter om och upplevelser av bemötandet som de fĂ„tt av ledaren under sin fysiska aktivitet?Metod:Undersökningen genomfördes pĂ„ patienter som bodde i smĂ„ stĂ€der eller pĂ„ landet i Östergötlands lĂ€n. Korpen har avtal med Ă„tta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet pĂ„ recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmĂ€ssigt ur dessa kommuner, bland de som fĂ„tt ?Ordination av fysisk aktivitet? under 2005, med stratifiering för kön och Ă„lder.

Fysisk aktivitets pÄverkan pÄ den akademiska prestationen

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivÄ och mÄlinriktningar mellan individer som bor pÄ landsbygden respektive i stÀder. I studien undersöktes Àven om motivationsnivÄn skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som anvÀndes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mÀtinstrument anvÀndes enkÀter. 73 stycken respondenter besvarade enkÀten som bestod utav 17 frÄgor skapade efter vÄrt syfte och frÄgestÀllningar med uppsatsen och avslutades med en öppen frÄga för att fÄ en bredare förstÄelse. Resultatet analyserades med hjÀlp av SPSS för att jÀmföra svaren mellan mÀn och kvinnor men Àven mellan bostadsorter.

TrÀning pÄ arbetstid : Faktorer till utnyttjande av trÀning pÄ arbetstid hos sjuksköterskor och undersköterskor

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr en viktig faktor för att upprÀtthÄlla och ÄterstÀlla en god hÀlsa. Flera olika faktorer finns som kan försvÄra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och trÀning pÄ arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbÀttra de anstÀlldas hÀlsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock Àr forskningsresultaten inom omrÄdet inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkÀtstudie, enkÀten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar utnyttjandet av trÀning pÄ arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivÄ och hur den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet pÄverkar aktivitetsnivÄn pÄ fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan Älder, tjÀnstgöringsgrad, antalet arbetade Är pÄ avdelningen och den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet och pÄ fritiden mot att utnyttja trÀning pÄ arbetstid. Deltagarna i denna studie Àr en högaktiv grupp som frÀmst utmÀrker sig genom en hög aktivitetsnivÄ pÄ fritiden.

Följer sjukgymnaster rekommenderade hÀlsofrÀmjande rÄd

Sjukgymnaster har en stor roll inom hÀlso- och sjukvÄrden men Àven inom hela samhÀllet med att arbeta med hÀlsopromotion, fysisk aktivitet och förebyggande ÄtgÀrder samt insatser mot övervikt. Fysisk aktivitet flera gÄnger i veckan samt ett normalt BMI vÀrde kan ge goda effekter pÄ hÀlsan och motverka folkhÀlsosjukdomar. Arbetsmotivationen kan pÄverkas av interna och externa faktorer och kan beskrivas som en drivkraft att handla i en viss situation. Att vara en rollmodell som sjukgymnast Àr viktigt för att fÄ patienten att genomgÄ en hÀlsosam beteendeförÀndring. Syftet med studien var att kartlÀgga sjukgymnasters upplevelse av sin egen hÀlsa, fysiska aktivitetsnivÄ och övervikt i Norrbotten samt studera ev.

Faktorer som pÄverkar förskolebarns möjlighet till fysisk aktivitet

I dag Àr 83 procent av alla 1-5-Äringar inskrivna pÄ förskolan. I lÀroplanen stÄr det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vÀgleda barnen. Barn behöver röra mycket pÄ sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klÀttra. Forskning visar att barn pÄ förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda pÄ utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör pÄ sig mer, dock verkar det inte spela nÄgon roll om det Àr förskolans egen gÄrd eller i naturen.

BeteendeförÀndring mot en mer aktiv livsstil : en kvalitativ studie om fem motionÀrers erfarenheter och vidmakthÄllande av regelbunden fysisk aktivitet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthÄllas under lÀngre tid Àn ett Är hos motionÀrer som tidigare genomgÄtt beteendeförÀndring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. FrÄgestÀllningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förÀndrats?? Vilka strategier för vidmakthÄllande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthÄllande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krÀvs för att vidmakthÄlla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrÄn studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lÀmpade. Fem motionÀrer, vilka samtliga vidmakthÄllit regelbunden fysisk aktivitet lÀngre Àn ett Är, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Relationen mellan sjÀlvskattad hÀlsa, motivation och fysisk aktivitet hos fysiskt aktiva : - En enkÀtstudie

Fysisk aktivitet har positiv effekt pÄ den sjÀlvskattade hÀlsan, dÀr motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hÀlsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och motivation samt skattad hÀlsa och antalet trÀningstillfÀllen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och hinder till trÀning samt kÀnsla inför, under och efter trÀningspass. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett gym i vÀstra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkÀten.

Fritidspedagogens arbete med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Fatigue har en inverkan pÄ fysisk aktivitet hos personer med Multipel Skleros

Multipel Skleros (MS) Àr en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Vanliga symptom Àr optikusneurit, svaghet i extremiteter, fatigue, spasticitet, balansnedsÀttningar och smÀrtproblematik. Fatigue Àr ett av de vanligaste symptomen som finns hos 78-95 % av personer med MS. Behandling för fatigue sker oftast farmakologiskt men kan Àven behandlas med exempelvis trÀning. Flertalet studier visar pÄ att trÀning kan minska fatigue.

Distriktssköterskors förskrivning av fysisk aktivitet pÄ recept-FaRŸ

Bakgrund. Fysisk aktivitet pÄ recept- FaRŸ kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden anvÀnds Àr dock begrÀnsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan bÄde frÀmja hÀlsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstÄnd samt bromsa Äldrandet. Trots det vÀljer mÄnga att vara fysiskt inaktiva och idag Àr fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i vÀrlden, och Àr en hög riskfaktor vid hjÀrt-kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att anvÀnda metoden FaRŸ kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning pÄ att FaRŸ Àr en underutnyttjad metod.

IdrottslÀrares motivationsarbete : Att skapa livslÄng förstÄelse för fysisk aktivitet

 Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhÀlle inte Àr tillrÀckligt fysisk aktiva. Detta pÄverkar Àven elevers motivation för Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstÄ vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslÀrare, alla verksamma i grundskolans senare Är, intervjuades för att fÄ insikt i deras arbete mot dessa mÄl.Undersökningen visar att lÀrarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjÀlp av specialpedagoger som kan behövas för att fÄ alla elever motiverade till att delta eller för att fÄ dem att förstÄ vikten av fysisk aktivitet i ett livslÄngt perspektiv. LÀrarna menar att den största anledningen till att elever Àr omotiverade till Àmnet Àr bristande sjÀlvkÀnsla och rÀdsla att misslyckas. Undersökningen visar Àven att elevernas inflytande pÄ lektionsinnehÄll Àr bristfÀlligt.

Friskfaktorer pÄ arbetsplatsen- de anstÀlldas perspektiv

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien var att undersöka hur det Àr att leva med IBS. Om och i sÄ fall hur livskvaliteten pÄverkas hos unga kvinnor ur ett hÀlsoperspektiv samt att utforska instÀllningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 ÄrsÄldern diagnostiserade med IBS och i sÄ fallpÄ vilket sÀtt ur ett hÀlsoperspektiv?Vilken Àr de IBS-diagnostiserade kvinnornas instÀllning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelÄlder pÄ 25 Är och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 Är har under intervju besvarat frÄgor om hur IBS pÄverkar deras livskvalitet samt deras instÀllning till fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet i föreningslivet och dess pÄverkan pÄ hÀlsa och livskvalitet för individer med psykisk ohÀlsa.

Bakgrund: MÄnga individer kÀnner inte hög livskvalitet och hÀlsa, och dÀr av ett missnöje med sitt vÀlbefinnande. Livskvalitet och hÀlsan pÄverkas av att individer inte kÀnner nÄgot inflytande i samhÀllet och upplever brist pÄ delaktighet och tillgÀnglighet. MÄnga studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som tvÄ faktorer pÄ ökad livskvaliteten och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening pÄverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohÀlsa. Metod: Metoden som anvÀnds i studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 11 vetenskapliga artiklar bÄde av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som anvÀndes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det Àr tre teman svarar pÄ syftet och det Àr ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hÀlsan, det frÀmjar bÄde den fysiska hÀlsan men framförallt den psykiska hÀlsan.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->